Abu-simbal

*Abu-simbal l. Abu-simbel (»axbäraren», af sinbel, ax), en på venstra Nilstranden, mellan första och andra Nilkatarakten, belägen klippa, i hvilken Ramses II (14:de årh. f. Kr.) lät uthugga två ännu bevarade tempel, det större för sig, det mindre för gudinnan Hathor. Vid sidan om den pylonlika ingången till det stora templet finnas fyra ur klippan huggna sittande kolosser af konungen, de största i Egypten, af omkr. 20 m. höjd, med en axelbredd af 7,5 m. Genom porten träder man in i en af åtta kolossala Osirisfigurer buren sal, derifrån genom ett smalt galleri i en sal med fyra pelare och slutligen in i det allra heligaste, som ligger mellan tvänne kammare och i hvilket finnas statyer af konungen och de tre gudarna Re, Ammon och Ptah. Inskrifterna och framställningarna på väggar och pelare förhärliga konungens bataljer och triumfer. Framsidan af det lilla Hathortemplet prydes af sex mer än 10 m. höga figurer, af hvilka fyra föreställa konungen, två hans gemål Nefretere. Den nästan omedelbart till floden framspringande klippan mellan templen består af fast, finkornig sandsten och kallas i inskrifterna »heliga berget». Det nuv. namnet är lånadt från en klippa, som vid flodkrökningen på ett i ögonen fallande ställe bär en man i basrelief, hvars spetsiga skört för de arabiske skepparna tedde sig som ett kornmått, hvarför denna bild fick namnet Abu Simbel. Formen Ibsambul hvilar på en oriktig fransk uppfattning af namnet.