Adonis

Adonis, Grek. myt., en underskön yngling, som älskades af Afrodite. Under en jagt blef han söndersliten och dödad af ett vildsvin. Ehuru han sålunda var hemfallen åt Hades, bestämde Zeus på gudinnans enträgna böner, att han skulle tillbringa ena hälften af året med gudarne i Olympen, men den andra i underjorden hos Persefone, som likaledes var intagen af kärlek till honom. Adonis-sagan är af semitiskt ursprung -- ordet adon, som betyder herre och ofta nyttjas om solguden Baal, är feniciskt och hebreiskt -- och syftar på naturens ständiga vexling mellan lif och overksamhet. Adonisfester firades med stor prakt i Mindre Asien, Syrien och, särdeles på Ptolemæernas tid, i Egypten. Ehuru de äfven vunno insteg i Grekland och Rom, tyckas de der aldrig hafva fått samma betydelse. Festerna varade tvänne dagar, af hvilka den ene firades med sorg öfver Adonis' försvinnande i underjorden, den andre med glädje och jubel öfver hans återkomst. Vid dessa fester förekommo s. k. Adonis-trädgårdar, d. ä. lådor eller krukor, i hvilka man med konst uppdragit plantor, som hastigt frodades, men snart vissnade: bilder af den i sin ynglingaålder bortryckte Adonis. -- I den fornnordiska gudaläran har Adonis-sagan sin motsvarighet i myten om Fröja och Od (Öder).