Aerarii

Aerarii, Lat (af aes, plur. aera, koppas, mynt), kallades i det forntida Rom, enligt Serviur Tullius' författning, den lägsta klassen af medborgare, hvilka icke erlade vanlig förmögenhetsskatt, utan endast en kapitationsafgift, bestämd efter deras lefnadsvilkor, men också voro uteslutna från rösträtt och ämbeten samt ej fingo göra krigstjenst. Medlemmar af de gynsammare ställda klasserna kunde för begångna förseelser blifva af censorn till straff nedflyttade bland aerarii, hvilket ej hindrade, att deras kapitationsafgift då kunde stiga till höga belopp, alltefter deras förmögenhet; stundom dömdes sådana aerarii äfven till krigstjenst under förödmjukande förhållanden.