Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Agio

Ämne: Mynt, myntväsen och penningbegrepp · Mynt, metaller och metallhantverk

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 265 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Agio (uttalas i Ital. adjo, i Sv. vanligen agio, med g-ljud; ant. af Ital. aggio, af aggiungere, Lat. adjungere, tillägga, eller af Ital. agio, Fr. aise, bekvämlighet, fördel). Handelst. Ursprungligen: den godtgörelse, som italienska vexlare fingo, då de lemnade guldmynt i st. f. silfvermynt; sedan: den skilnad, med hvilken priset på ett mynt eller värdepapper öfverstiger det derå utsatta nominella värdet; prisskilnaden emellan bättre och sämre myntsorter eller emellan klingande mynt och pappersmynt; mellangift vid utbyte af myntsorter och värdepapper. -- Agiotage [-tasj], handel, beräknad på mynts och värdepappers stigande och fallande; handel eller ocker med agio. -- Agiotera, drifva handel med mynt och värdepapper, ockra med agio. -- Agiotör, ockrare med vexlar, värdepapper o. s. v.