Akroamatisk (af Grek. akroasthai, höra), som åhöres, som förnimmes genom hörseln. -- I forntidens filosofiska skolor skilde man emellan en esoterisk, inre, blott för de invigde afsedd lära, och en exoterisk, yttre, för allmänheten tillgänglig, och man kallade den förra äfven akroamatisk, emedan hon ej upptecknades, utan meddelades muntligen. Deraf benämningen akroamatiskt på ett strängt vetenskapligt föredrag, i motsats till ett allmänfattligt. Med akroamatiskt undervisningssätt förstås sammanhängande föredrag, hvarvid läraren ensam talar, under det att lärjungen är blott åhörare, såsom fallet är t. ex. vid akademiska föreläsningar. Dess motsats är det frågande, erotematiska, sokratiska, kateketiska undervisningssättet.