Alaska, rättare Aljaska, urspr. namnet på en lång, smal halfö i nordvestra delen af Nord-Amerika, hvilken i nordvestlig riktning sträcker sig ut emot Aleutiska öarna. Efter fördraget 1867 mellan Förenta staterna och Ryssland öfverläts Aljaska jämte ryska Amerika åt unionen mot en summa af 7,200,000 dollar i guld (1 d. ungefär = 3,75 kr.). Detta område, nuvarande territoriet Aljaska, utbreder sig från 50° 40' nordl. br. till Ishafvet och omfattar 27,157,8 qv.-mil, med 70,461 innev. (1871), deribland eskimoer, aleuter, indianer m. fl. Landet är föga kändt; skogrikt utom vid kusterna, hvilka äro lätt tillgängliga. Det genomstrykes af utsträckningar från de nordamerikanska Klippbergen -- på kustkedjan märkas vulkanerna Elias (14,970 fot) och Fairweather (14,718 fot) -- och vattnas af flere fiskrika och segelbara floder, af hvilka Jukon är den förnämsta. Oaktadt klimatet, åtminstone på södra kusten, är jämförelsevis mildt, lyckas dock ej någon sädesodling. Skogsafverkning, fiske, jagt och handel med pelsvaror inbringa betydliga summor.
Nordisk familjebok · första upplagan
Alaska
Ämne: Amerika: indianer och geografi · Länder, orter och folkmängd
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 347 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗