Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Alberti

Ämne: Florentinska och toskanska personer · Italienare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 363–364 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Alberti, Leon Battista, en såsom målare, musiker, skald, filosof och matematiker, men företrädesvis såsom arkitekt frejdad italienare, föddes 1404 i Genua och dog i Rom 1472. Genom sin mycket vidsträckta bildning, sin konstnärsverksamhet och hela sin personlighet utöfvade han ett synnerligen stort inflytande på den italienska renaissancens kultur och konst. I mångsidig begåfning har han måhända endast en motbild och öfverman, Leonardo da Vinci, till hvilken han inom den konstnärliga humanismen kan anses såsom en föregångare. Redan i sitt tjugonde år författade han en komedi på latinsk vers, Philodoxius, som länge gällde för ett antikt skaldeverk. Han skref dessutom en stor mängd arbeten på skilda områden. Bland de vigtigaste må nämnas Della statua (om bildhuggarekonsten), De pictura (om målarekonsten) samt De re ædificatoria (om byggnadskonsten). I detta sistnämnda arbete ansluter han sig till den romerske byggmästaren Vitruvius och kallades till följd deraf "den florentinske Vitruvius". Det resultat, till hvilket han kommer i sina undersökningar om byggnadskonstens väsende, är samma princip, som sedermera utmärkte hela renaissancen, eller att byggnadens ändamålsenlighet och materialets fordringar måste underordnas formens skönhet och harmonien mellan de särskilda delarne. Hans förnämsta byggnadsarbeten äro: fasaden och långsidorna till kyrkan S. Francesco i Rimini, Palazzo Rucellai i Florens och kyrkan S. Andrea i Mantua. På kyrkan S. Maria Novella i Florens utförde han den 1470 fullbordade fasaden, i hvilken för första gången framträder den bredare undervåningens förmedling med den öfre genom de räta vinklarnes utfyllande med volutlikt svängda murstycken, hvilket motiv sedan fick en vidsträckt användning i barockstilen. -- (Albertis Opere volgari utgåfvos af Bonucci, Florens 1843--49).