*Florens. 1. Provinsen hade 790,776 innev. 1881 och beräknades vid 1895 års slut hafva 822,927 innev. — 2. Staden hade 169,000 innev. 1881 och beräknades vid 1895 års slut hafva 206,481 innev. Den är säte för prefekt, ärkebiskop, appellations- och assisdomstol, 8:de armékårens kommando m. fl. myndigheter. Fasaden till katedralen S. Maria del Fiore fullbordades 1887 efter de Fabris' ritningar. En högskola inrättades redan 1349, men låg tidtals nere och flyttades 1473 till Pisa. Det nuvarande studieinstitutet (R. instituto di studi superiori pratici e di perfezionamento), som kom till stånd 1872, består af en filosofisk-filologisk, en fysikalisk-naturvetenskaplig och en medicinsk-kirurgisk afdelning jämte en farmacevtisk skola och besökes af omkr. 530 studerande. Derjämte finnas en qvinlig högskola (omkr. 130 stud.) och ett socialvetenskapligt institut (grundadt 1874, reorganiseradt 1888). (Rättelser: i hufvudart., sp. 1472, rad 9 uppifr. står: öster, läs: vester, rad 11 står: vester, läs: öster. Om Palazzo Rucellai se Alberti. Suppl.)
Nordisk familjebok · första upplagan
Florens
Ämne: Områden med areal och folkmängd · Länder, orter och folkmängd
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 791 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗