Albumoser

Albumoser kallas den rad af produkter, som bildas vid digestion, såväl naturlig som artificiel, af äggheviteämnen och som utgöra öfvergångsstadiet mellan det ursprungliga, ofta jämförelsevis svårlösliga ägghviteämnet och digestionens slutprodukt, det ytterst lättlösliga peptonet (se d. o.). Dessa öfvergångsprodukter stå naturligtvis ägghvitekropparna närmare än hvad peptonen göra med hänsyn till löslighet, diffusionsförmåga, reaktioner o. s. v., ehuru i dessa hänseenden rätt stora olikheter kunna förefinnas mellan olika slag af albumoser, men de särskiljas från egentlig ägghvita framförallt derigenom att de ej äro koagulabla. Å andra sidan kunna de utfällas ur sina lösningar genom tillsats af vissa neutralsalter, särskildt ammoniumsulfat, och förhålla sig i detta och andra hänseenden olikt peptonen. — Om albumoslösning insprutas i blodet verkar den giftigt på samma sätt som pepton och öfvergår i urinen. Under vissa sjukliga förhållanden hafva också albumoser påträffats i urinen, der de under friskt tillstånd aldrig förekomma. Man måste alltså antaga, att de vid matsmältningen ur födans ägghviteämnen bildade albumoserna (och peptonen) i tarmkanalens väggar undergå någon förändring, hvars närmare beskaffenhet ej är med säkerhet känd, men hvarigenom de sannolikt återföras till ägghvitestadiet, innan de inkomma i blodmassan. Äfven efter den rikligaste utfodring med albumoser finner man nämligen aldrig sådana i blodet från ett friskt djur. — Det i handeln förekommande s. k. pepton, som fabriksmässigt beredes af kött m. m., utgöres i regeln af en blandning af olika ägghvitekroppar, bland hvilka de flesta äro albumoser af olika slag, under det att verkligt pepton ofta saknas. — Äfven i mjölksaften från vissa växter har man trott sig kunna påvisa albumoser. S. J–n.