Allmänna garnisonssjukhuset

Allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm var länge påtänkt, innan det slutligen, 1811, öppnades i en för ändamålet anordnad, å Kungsholmen belägen, kronans egendom, som dittills varit begagnad till kasern åt de lätta dragonerna (Lifgardet till häst). Någon tid derefter beviljade Rikets ständer medel till uppförande af det nuvarande garnisonssjukhuset, beläget på en höjd i det gamlas närhet och färdigt 1834. Det är afsedt att inrymma 600 sjuka. Förvaltningen sker efter reglementet af d. 18 Maj 1832. Direktionen består af en utaf Kongl. Maj:t förordnad ordförande och sex ledamöter, nämligen en regementsofficer från hvardera af de tre gardesregementena och Svea artilleriregemente, öfverfältläkaren för Stockholms garnison, såsom chef för sjukvården, samt en af Kongl. Maj:t förordnad civilledamot, såsom chef för ekonomien. Af de militära ledamöterna skall en i tur tjenstgöra ("jourhafvande major"). Han biträdes af en subalternofficer och tvänne underofficerare. Medicinalstaten består af en öfverfältläkare, två sjukhusläkare, åtta underläkare och en apotekare. Vid sjukhuset äro anställda en sekreterare och en kommissarie, hvilken senare tillika är kassör och med biträde af en sjukhusskrifvare har vård om anstaltens persedlar och inventarier. 1874 inskrefvos 1,732 sjuka. Kbg.