Alluvium

Alluvium (Lat. alluvium, vattenflöde, öfversvämning) l. alluvialbildningar, geol., kallas alla de aflagringar af sand, lera, stenar och grus eller andra ämnen, som blifvit bildade under den historiska tiden och som ännu i dag på många ställen fortfarande bildas genom aflagring af ämnen, som äro uppslammade i strömmande eller svallande vatten, antingen på sådana ställen af fasta landet, hvilka tillfälligtvis betäckas af vatten, eller i insjöar och utanför hafskusterna. Under benämningen alluvium hänför man äfven: de massor af sand och grus, som hopvräkas längs hafskusterna; de årligen i omfång tilltagande marsch-landen (t. ex. vid Slesvigs, Holsteins och norra Tysklands kuster); de tillökningar af land (delta-bildningar), som pågå vid flere af de större flodernas mynningar; bottenfyllningarna i strömmar och andra vattendrag samt de sand- och slambäddar, som vid dessas öfversvämningar kringspridas och afsättas på de angränsande slättmarkerna; de bankar, som t. ex. flere italienska floder bygga upp, och den fruktbara jord, som Nilen genom sina öfversvämningar utbreder öfver Egypten. Tages ordet i en vidsträcktare bemärkelse, kunna dit räknas äfven torf och gyttja, bildningar af sjö- och myrmalm, kalktuff, källornas afsättningar, korallöar, de från nuvarande glacierer härrörande grus- och sandlagren m. m. -- Alluvium karakteriseras genom de ej sällan deri inneslutna lemningarna af sådana djur och växter, som ännu finnas lefvande på den trakt, der alluviet bildas, och de innehålla derjämte stundom af menniskohand tillverkade föremål. Emellan de alluviala bildningarna och de äldre (diluvium), som äro bildade långt före den historiska tiden och som innehålla fossila lemningar efter flere numera utdöda djur och växter, kan man, lika litet som emellan de föregående geologiska formationerna, uppdraga någon bestämd gräns. Ofta sammanfattas alluvium och diluvium under någondera af benämningarna posttertiär- eller qvartärformationen. E. E.