Aluminium

*Aluminium. Med tillhjelp af nutidens kraftiga elektriska strömmar har man lyckats att till billigt pris (omkr. 3,25 kr. pr kg.) och i stor skala tillverka metalliskt aluminium. För detta ändamål hafva flere verk blifvit anlagda, såsom vid Troyes och la Pas m. fl. ställen i Frankrike samt i England och Amerika, hvilka dock alla öfverträffas af aluminiumverket vid Neuhausen i Schweiz, hvars produktion numera uppgår till 3,000 kg. i dygnet. Apparaterna, som dertill begagnas, utgöras af isolerade deglar, invändigt klädda med gaskol. Genom degelns botten inledes den isolerade negativa polen, som är af någon metall, hälst aluminium, under det att den positiva polen, som utgöres af en kolcylinder, hvilken kan höjas eller sänkas, införes ofvanifrån. Degeln innehåller en blandning af kryolit och lerjord (aluminiumoxid), som genom strömmen bringas till smältning och tid efter annan matas med lerjord. Vill man framställa legeringar, t. ex. med koppar eller jern, göres negativa polen af dessa metaller, som derjämte betäcker degelns botten. Aluminium har för sin lätthet, sin vackra glans, sin hållbarhet i luft och oskadlighet fått en stor användning till fältflaskor, hästskor, kokkärl, kemiska apparater, såsom luft- och vattenbad, nycklar, medaljer o. s. v. Af vigt är att man i en legering af aluminium med 10 proc. tenn lyckats finna ett medel att löda aluminium. En legering med 5 proc. silfver kan lätt arbetas och tager vackrare glans än rent silfver. — Aluminiumbrons kan smidas såsom jern, men vid högre temperatur, och torde få en mycket stor användning såsom kanonmetall. Jernlegeringen l. ferro-aluminium, som håller 10 proc. aluminium, har fått användning vid stålberedning, särskildt såsom medel att reducera syreföreningar och borttaga svafvel. En ringa halt aluminium, t. ex. 0,2 proc., ökar jernets hållfasthet betydligt. P. T. C.