Sida 100
*Altona, hvars område 1889 utvidgades med flere angränsande orter, Ottensen, Bahrenfeld m. fl., hade 143,249 innev. 1890. A. var liksom Hamburg frihamn till 1888. — Okt. 1687–Juni 1689 hölls i A. en kongress, som var af stor betydelse i Nordens historia. I strid med fredsbestämmelserna i Fontainebleau och Lund (1679) hade Danmarks konung Kristian V 1684 låtit besätta hertig Kristian Albrekts af Holstein-Gottorp andel af Slesvig. För biläggande af tvistefrågorna emellan de bägge furstarna erbjödo kejsaren samt kurfurstarna af Sachsen och Brandenburg sin medling. Deras ombud jämte ombud från andra makter (för Sverige öfverste M. Vellingk) sammanträdde i A. Genom Sveriges krigshotelser tvangs Danmark efter segt motstånd äntligen att gifva efter. I fördraget af d. 20 Juni 1689, en stor seger för den svenska statskonsten, förband Danmark sig att återgifva hertigen af Holstein hans land samt att betala honom 3 tunnor guld i skadeersättning. Kejsaren, England och Holland åtogo sig garantien af fördraget. — Under det Stora nordiska kriget, som delvis hade sin grund i Sveriges vid Altona-kongressen så starkt framträdande intimitet med Holstein-Gottorp, brände Stenbock i Jan. 1713 A., dels till hämd för att danskarna förstört Stade, dels för att tillintetgöra de stora magasin, som funnos der för den dansk-rysk-sachsiska härens räkning. Genom magasinens uppbrännande hindrades fienden i tre dagar att förfölja den svenska hären. »Endast för denna omständighets skull», skref dåv. svenske gen.-guvernören öfver Bremen och Verden, M. Vellingk, hvilken tillstyrkte branden, »hade det lönat sig att bränna A.»
*Altoona hade 30,337 innev. 1890.
*Altranstädt. Freden slöts d. 14 (24) Sept. 1706 (svenska underhandlare voro Karl Piper och Olof Hermelin), men hölls en tid hemlig, emedan konung August stod i beroende af Ryssland och t. o. m. efter fredsslutet måste deltaga uti ett angrepp på en i Polen stående svensk-polsk styrka under Marderfelt vid Kalisz d. 19 (29) Okt. s. å. Men då August derefter i Varsjav lät sjunga Te deum med anledning af svenskarnas nederlag och dessutom i hemlighet begärde hjelp i Berlin och Köpenhamn, offentliggjorde Karl XII fredsfördraget d. 16 (26) Nov. Efter Karls nederlag vid Poltava förklarade August d. 29 Juli (8 Aug.) 1709, då han i Dresden förnyade förbundet med tsaren, freden i A. ogiltig under föregifvande att hans ombud von Imhoff och Pfingsten öfverskridit sin fullmakt. Den förre dömdes till lifstids fängelse, den senare till döden, men benådades och hölls liksom Imhoff fängslad på Königstein. Jfr E. Carlson: »Om Karl XII:s vistelse i Sachsen 1706–7» (1877) och J. R. Danielson: »Zur geschichte der sächsischen politik 1706–1709» (Hfors 1878). — Genom fördraget i A. d. 22 Aug. (1 Sept.) 1707 med kejsar Josef I beredde Karl XII full religionsfrihet på westfaliska fredens grund åt lutheranerna i Schlesien. England och Holland garanterade fördraget.
Altruism (af Ital. altrui, för en annan; af Lat. alter, den andre, nästan), filos., ett af filosofen A. Gömte uppfunnet ord, hvarmed betecknas den riktning inom den evdemonistiska etiken (se Eudemonism), enligt hvilken det sedliga handlandet företrädesvis karakteriseras deraf att det afser andra menniskors väl. Altruismen nekar naturligtvis ej att äfven sjelfviska motiv (de, som afse eget väl) kunna vara sedligt tillåtna, men påstår, att moraliskt värde får en handling först då, när den syftar till andras väl. Historiskt framträder altruismen egentligen väl först i mera bestämd form hos de s. k. skotske moralfilosoferna i 18:de årh. och beherskade, om än modifierad, detta århundrades etiska betraktelsesätt i det hela, åtminstone då det hvilade på en något djupare fattad etisk grund. Kants stränga fordran på pliktuppfyllelse för pliktbudets egen skull sköt visserligen altruismen något åt sidan, men i våra dagar har den, särskildt i opposition mot den traditionella moralen, åter börjat göra sig gällande. Den har utöfvat ett stort och i många afseenden välgörande inflytande på den moderna etiken, likasom visserligen äfven, klädd i populär drägt såsom den ofta varit, på de moderna folkens åskådningssätt och lif. Flere grymheter och råheter har den obestridligen skaffat ur verlden. Ett verkligen vetenskapligt svar på frågan hvad som är etiskt rätt gifver den dock icke. Gränsen mellan de egoistiska och altruistiska motivens berättigande kan den ej angifva, och — hvad närmare beträffar dess egen ståndpunkt — den kan ej angifva hvilken den menniska är, som i fall af verklig konflikt framför andra bör taga min välvilja i anspråk. Väl har ett och annat i den vägen framstälts i öfverensstämmelse med altruismens egentliga anda, dock syftande derhän, att samhörighet inom ett mer omfattande område skulle vara vittnesbörd om en högre ståndpunkt än den, som inskränker sig till ett mindre omfattande. Det abstrakta och opersonliga åskådningssätt, som ligger under altruismen, inses af sig sjelf, då den låter materialets omfattning få träda i stället för den personliga innerligheten. Sjelfva berömma sig väl anhängarna af altruismen af sin åsigts inre fasthet och konseqvens, men lätt inses, att den härutinnan lemnar mycket öfrigt att önska. — Adj. altruistisk. L. H. Å.
Alt-Ruppin, stad. Se Ruppin.
Altsohl (Magyar. O'Zólyom), stad i ungerska komitatet Sohl, vid floden Gran och dess biflod Szlatina. 5,466 innev. (1890). Många på kolsyradt natron och magnesia rika helsokällor.
Alt-Strelitz, stad. Se Neu-Strelitz.
*Altuna, socken. 5,443 har. 1,017 innev. (1894).
Altwasser, by i preuss. reg.-området Breslau, 3 km. från staden Waldenburg, har stenkolsgrufvor, jerngjuteri, maskinfabrik, en stor porslinsfabrik, spegelfabrik, garnspinneri m. m. Omkr. 10,000 innev.
Altvater [-fater]. Se Sudeterna.
*Alumbrádos, Sp. (»de upplyste»), en spansk sekt i 16:de årh. Se äfven Illuminater 1.
Alumen, Lat., alun (se d. o.).
*Aluminium. Med tillhjelp af nutidens kraftiga elektriska strömmar har man lyckats att till billigt pris (omkr. 3,25 kr. pr kg.) och i stor skala tillverka metalliskt aluminium. För detta ändamål hafva flere verk blifvit anlagda, såsom vid Troyes och la Pas m. fl. ställen i Frankrike samt i England och Amerika, hvilka dock alla
Källa: Project Runeberg · ·
