Sida 567
deputeradekammaren. B. är sedan 1865 led. af svenska Krigsvetenskapsakademien. Bland hans arbeten må ytterligare nämnas Tactique de combat des trois armes (2 bd, 1881), La fortification à fossés secs (2 bd, 1872) och La fortification du temps present (2 bd, 1885).
Brianchons teorem [briangsjå'ngs], uppkalladt efter franske artilleriofficeren Charles Julien Brianchon (f. 1785; dödsår ej kändt). Se Omskrifven figur.
Briancon-krita [-angså'ng], ett slags specksten (se d. o.).
Briansslaget l. slaget vid Clontarf kallas den i såväl Islands som Irlands historiska sagor berömda strid, som långfredagen d. 23 April 1014 utkämpades utanför Dublin emellan de af den ryktbare konung Brian Borumha anförde irerna och vikingar från Irland, skotska öarna och Island. Slaget, det blodigaste, som Irlands historia till den tiden vet att omtala, slöt med vikingarnas fullständiga nederlag efter en mansspillan af 6,000 krigare. Under striden nedhöggs äfven konung Brian, ehuru han på grund af sin höga ålder icke personligen deltog i handgemänget. Se vidare J. Steenstrup: »Normannerne» (III, 163 o. f.). Ad. N–n.
*Briare, Briare-kanalen. Se vidare Frankrike, sp. 196.
Bric-à-brac [brikkabra'ck], Fr., gamla skräpsaker, klädstånds- eller lumphandelsartiklar.
*Briccialdi, G., afled 1881.
Bricka, Carl Frederik, dansk historiker, född d. 10 Juli 1845 i Köpenhamn, blef student 1862 och tog 1870 »magisterkonferensen». 1871 inträdde han som assistent vid det stora k. biblioteket i Köpenhamn, men öfvergick 1882 till geheimearkivet (riksarkivet), hvarest han 1889 befordrades till arkivarie. B. har egnat sitt intresse förnämligast åt personalhistorien och Danmarks historia i 16:de och 17:de århundrandena samt utmärker sig för kritisk förmåga och grundlig lärdom. Han skref 1873 den intressanta skriften Frederik II:s ungdomskjærlighed (Anna Hardenberg) och sedermera flere specialafhandlingar samt har dessutom utgifvit (i förening med J. A. Fridericia) »Kristian IV:s breve» (7 bd, 1878–91) och »Kancelliets brevböger 1551–80» (2 bd, 1885–88), hvarjämte han sedan 1887 leder utgifningen af det stora »Dansk biografisk lexikon», af hvilket 9 bd utkommit till 1896. I egenskap af sekreterare för Dansk historisk förening har B. sedan 1878 varit utgifvare al »Historisk tidsskrift». E. Ebg.
Bridgeman [bri'dṡj-], Frederic Arthur, amerikansk målare, f. 1847 i Alabama, lärjunge af Gérôme i Paris, reste 1872–74 i Algeriet, Egypten och Nubien, från hvilka land han med förkärlek hemtat motiv till sina af en praktfull kolorit utmärkta taflor, bl. a. Vid harems port, Transport af en mumie på Nilen, Torgscen i Nubien, Nomadtält vid Biskra, På taken i Alger och Negerfest vid Blidah. Sedan 1878 är B. bosatt i Paris.
Bridgenorth [bri'dṡjnårth] l. Bridgnorth, stad i engelska grefsk. Shrop, vid floden Severn, af hvilken den delas i en öfre, på en sandstensklippa liggande stadsdel och en nedre, förenade genom en stor bro. 5,723 innev. (1891).
Bridge of Allan [bridṡj av a'llön], besökt badort i skotska grefskapet Stirling, vid Allan. Omkr. 3,000 innev. Det har salthaltiga källor och kallvattenkuranstalt samt är genom spårväg förenadt med den 5 km. i s. ö. liggande staden Stirling.
*Bridgeport hade 48,865 innev. 1890.
Bridgeton [bri'dṡjtön], stad i nord-amerikanska staten New Jersey, vid Cohansey creek, 32 km. ofvanför dess utlopp i Delawareviken, och vid flere jernvägar. 11,424 innev. (1890). Bomulls- och andra fabriker.
*Bridgetown hade 25,000 innev. 1891.
*Bridgewater (riktigare Bridgwater), stad i engelska grefsk. Somerset, vid floden Parret (ej Varrel), som 15 km. nedanför faller ut i Bristolkanalen. 12,436 innev. (1891). Sydöst om staden ligger Sedgemoor (se d. o.).
Bridgewater [bri'dṡjoåtör], stad i nord-amerikanska staten Massachusetts, 45 km. s. om Boston. Omkr. 4,500 innev.
*Bridgewater-kanalen, byggd 1758–71, 61 (67) km. lång, köptes 1887 af det bolag, som byggt Manchesters skeppskanal, för en summa af 1,71 mill. pd st.
Bridgman [bridṡjmön], Laura Dewey, blind och döfstum amerikanska, född d. 21 Dec. 1829 i Hanover, N. H., förlorade vid närmare tre års ålder till följd af skarlakansfeber syn och hörsel och till stor del äfven smak- och luktsinnet. Hennes hjelplösa belägenhet var en källa till hennes föräldrars stora sorg, men vid 8 års ålder upptogs hon i Perkins' blindinstitut i Boston, der den berömde d:r Samuel G. Howe var föreståndare. Genom att förena de döfstummas handalfabet eller fingerspråk med de blindas upphöjda bokstäfver lyckades Howe nå alldeles förvånande resultat med B., och Perkins' institut blef i många år en vallfartsort för all verldens beundrande läkare, lärare och filosofer, som önskade göra bekantskap med underbarnet och den undervisningsmetod, som användes för henne. Skärpan i hennes känselsinne väckte förvåning äfven hos dem, som väl kände den ökade känslighet, som förlusten af ett sinne vanligen utvecklar hos de öfriga. Genom den allra ringaste beröring med sin hand kunde hon igenkänna personer, som länge varit borta från henne, och hon kunde t. o. m. upptäcka slägtskap mellan systrar endast genom känseln. Hon qvarstannade till sin död, d. 24 Maj 1889, vid institutet, der hon genom handarbeten, företrädesvis sömnad och virkning, bidrog till sitt underhåll. Med hennes bildningsgång och dess kroppsliga förutsättningar sysselsatte sig från olika vetenskaplig synpunkt Stanley-Hall (1879, fysiologiskt), Jerusalem (psykologiskt; »Laura B. Erziehung einer taubstummblinden», 2:dra uppl. 1891) och Donaldson (anatomiskt; »Bericht über die sektion des gehirns der Laura B.», i »American journal of psychology», 1890). I literaturen är hon för öfrigt känd genom Ch. Dickens' sympatiska skildring af henne och hennes uppfostran i »American notes» (1842).
Bridgnorth [bri'dṡjnårth]. Se Bridgenorth.
*Brieg. 21,153 innev. (1895).
Brieger [brīger]. 1. Joh. Friedrich Theodor B., tysk protestantisk teolog, f. 1842 i Greifswald, blef 1870 docent och 1873 e. o. professor i kyrkohistoria i Halle, 1876 ord. prof. i samma
Källa: Project Runeberg ·
