Sida 568
ämne i Marburg och 1886 i Leipzig. Hans skrifter behandla företrädesvis reformationshistorien. Nämnas må De formulae concordiae ratisbonensis origine atque indole (1870), Die angebliche marburger kirchenordnung von 1521 (1881), Quellen und forschungen zur geschichte der reformation. I. Aleander und Luther (1:sta afdeln. 1884). Jämte W. Gass, A. Ritschl och H. Reuter uppsatte han 1876 »Zeitschrift für kirchengeschichte», som han sedan dess redigerat. — 2. Ludwig B., tysk läkare, född i Glatz (Schlesien) 1849, blef 1875 med. doktor, 1881 docent samt 1887 e. o. professor i Berlin. Särskildt genom sina kemiska undersökningar öfver de vid ägghvitekroppars förruttnelse uppkommande giftiga produkterna, ptomainerna, Über ptomaine (3 häften, 1885–86), har han vunnit stort anseende. 2. R. T–dt.
Briegleb [brig-], Hans Karl, tysk rättslärd, f. 1805 i Baireuth, blef advokat i Nürnberg, kallades 1842 till juris professor i Erlangen och utbytte 1845 denna lärostol mot en i Göttingen. Död 1879. Han var ledamot af hannoverska ständerförsamlingens Första kammare 1849. B. har inlagt förtjenst om de historisk-teoretiska grundvalarna för civilprocessen och om offentliggörandet af medeltidens processliteratur. Hans förnämsta arbete bär titeln Über exekutorische urkunden und exekutivprozess (2 bd, 1839; ny uppl. 1845).
*Brielle. I B. fanns förr ett birgittinkloster, Östvoorne. — Hafsgueusernas eröfring af B. d. 1 April 1572 betraktar män som inledningen till det nederländska frihetskriget.
*Brienz-sjön är endast 262 m. djup. Genom Aar står sjön i förbindelse med den nedanför liggande Thunsjön.
Brie-ost [bri], Fr. fromage de Brie (uppkallad efter franska landskapet Brie), fransk, mycket mjuk gräddost, som hastigt mognar.
Brière de l'Isle [briär dö lil], fransk militär, född 1827, deltog i expeditionen till Kina och Indo-Kina och tjenade der senare (1866–68) såsom öfverstelöjtnant. Vid Sedan 1870 blef han som öfverste vid 1:sta marininfanteriregementet sårad och tillfångatagen, vardt efter återkomsten guvernör i Senegal och 1883 chef för 1:sta brigaden af expeditionskåren till Tongking. Der utmärkte han sig vid Bac-Ninh (Mars 1884) och fick efter Millot s. å. öfverbefälet. Langsons förlust, som medförde ministèren Ferrys fall (April 1885), försvagade B:s ställning i den allmänna opinionen, och han måste lemna befälet. 1887 utnämndes han till generalinspektör vid flottan.
Brierley Hill [bra'jörli-], fabriksstad i engelska grefskapet Stafford, straxt vid Dudley. 11,831 innev. (1891). Jern- och glasbruk, stenkolsgrufvor och lager af eldfast lera.
Brierre de Boismont [briär dö båamå'ng], Alexandre, fransk läkare, född i Rouen d. 18 Okt. 1798, död i S:t Mandé vid Paris d. 25 Dec. 1881, var en af Frankrikes mest betydande hospitalsläkare och bidrog genom ett stort antal större och mindre skrifter på ett mycket framstående sätt till psykiatriens utveckling. Han grundade 1834 i Paris en anstalt för sinnessjuke och var nära ett halft århundrade en af denna stads mest anlitade psykiatrer. Bland hans större psykiatriska arbeten äro Des hallucinations ou histoire raisonnée des apparitions des visions, des songes, etc. (1845, flere uppl.) och Du suicide et de la folie-suicide (1855) de vigtigaste. En särskild förkärlek hyste B. för den forensiska psykiatrien. Under sina tidigare år hade B. dessutom författat en mängd skrifter inom andra grenar af medicinen, såsom Relation historique et médicale du choléra-morbus du Pologne (1831), för hvilken han af Franska institutet erhöll en guldmedalj och af franska regeringen uppdraget att i Polen studera denna sjukdom. R. T–dt.
Bries (Magyar. Breznóbánya), stad i ungerska komitatet Sohl, vid Gran. Omkr. 4,000 innev., mest slovaker. Piaristkollegium.
Briesen [brīsen], stad i preussiska reg.-omr. Marienwerder (Vest-Preussen), vid jernvägen Thorn—Memel. Omkr. 5,000 innev. Maskinfabrikation, qvarnar.
Briest [brīst], Karoline von, författarinna. Se Fouqué 2.
*Brieue, tryckfel för Brieuc.
Brigach, en af källfioderna till Donau (se d. o.).
Brigade-major [briga'd masjår], Fr. Se Major.
*Brigadier, i Frankrike från Ludvig XIV:s tid till revolutionen en högre officer (brigadier des armées du roi), som under maréchaux de camp (gen.-majorer) och generallöjtnanter förde befäl öfver en brigad (då ett obestämdt antal bataljoner och sqvadroner); numera en korporal vid andra vapen än infanteriet. I England och Spanien betecknar brigadier ännu en rangklass emellan öfverste och general.
Brigantinus lacus, romarnas namn på Bodensjön.
Briges, det inhemska namnet på frygerna. Se Frygien.
*Briggs, H. Jfr Logaritmtabeller.
Brighouse [-haus], fabriksstad i West riding, Yorkshire, England, 4 km. n. om Huddersfield. 20,666 innev. (1891). Textilindustri, maskinfabrikation.
Bright [bräjt], Richard, engelsk läkare, f. i Bristol 1789, blef 1813 med. doktor i Edinburgh, 1817 assistent-physician vid Fever-hospital i London och 1824 physician vid Guys hospital dersammastädes. Vid denna tid börjar B:s utsträckta lärareverksamhet, vid hvilken han åt den patologiska anatomien egnade en särskild uppmärksamhet. Redan det första, 1827 utkomna bandet af hans Reports of medical cases selected with a view to illustrate the symptoms and cure of diseases by a reference to morbid anatomy innehåller det vigtigaste af B:s upptäckter rörande njurarnas sjukdomar. Väl visste man före honom, att urinen hos många vattusigtige innehåller ägghvita, men först B. ådagalade, att detta beror på en sjukdom i njurarna (se Brights njursjukdom). Andra bandet af B:s »Reports» (1831) är egnad åt hjernans och nervsystemets sjukdomar. För sina iakttagelser angående underlifsorganens sjukdomar redogjorde han i flere uppsatser, hvilka utgåfvos samlade 1861 under titeln Clinical memoirs on abdominal tumours and intumescence. B. dog d. 16 Dec. 1858. R. T–dt.
*Bright, John, föddes i Greenbank (ej Greendale). Han inträdde såsom kansler för hertigdömet Lancaster i Gladstones ministèr 1880, men
Källa: Project Runeberg ·
