Sida 257
des Euphorbiacees (1858, med atlas), Recherches sur l'organisation, le développement et l'anatomie des Caprifoliacées (1861), Histoire des plantes (stor serie; bd 1–11. 1866–92), Traité de botanique médicale phanérogamique (1884; med 3,400 afbildningar) och Traité de bot. méd. cryptogamique (1889) samt en i sitt slag betydande illustrerad Dictionnaire de botanique (4 bd. 1876–85). B. uppsatte 1860 den botaniska tidskriften »Adansonia».
Bailly [bajī], David, holländsk målare, f. 1584 i Leiden, död derst. 1657, var lärjunge af sin fader Pieter B. och Jacques de Gheyn i Leiden, sedermera af Adriaen Verbruch samt 1601–08 af Cornells van der Voort i Amsterdam. Han vistades 1608–13 i Tyskland och Italien och från 1613 i Leiden. B. har utfört ett porträtt af Hugo Grotius' hustru, Maria van Reijgersbergh (f. 1589, d. 1653), måladt 1626, af Woermann karakteriseradt som »hart und unerfreulich». C. R. N.
Baïlo, Ital., ursprungligen titel på det venezianska sändebudet i Konstantinopel (se Bailli), sedermera på de venezianske konsulerna inom andra delar af osmanska riket (Aleppo, Alexandria, Smyrna m. fl. st.) och slutligen på Venezias representanter äfven i kristna lands sjöstäder.
Baily [bēli], Francis, engelsk astronom, född i Newbury, Berkshire, 1774, död i London 1844, var till 1825 vexelmäklare, men anställde observationer från ett eget litet observatorium samt var en af stiftarna af och sedermera president i Londons astronomiska sällskap. Han utgaf stjernkataloger. Särskildt nämnvärd är hans kritiska upplaga af Ptolemaios', Ulugh Beighs, Tycho Brahes, Halleys och Hevels stjernförteckningar (1843).
Bailyska droppen [bēliska], astron. Se Venuspassage, sp. 575.
*Bain, A. Bland hans senare skrifter förtjena nämnas Education as a science (1879; 5:te uppl. 1885), John Stuart Mill, a criticism, with personal recollections (1882) och Practical essays (1884). B. är ren sensualist i J. Stuart Mills anda och anknyter i flere fall vid den äldre britiska filosofien, särskildt Hartley och James Mill. Sin egentliga betydelse har B. såsom psykolog, och grundvalen för alla hans förklaringar på detta område utgöres af idéassociationen. De i art. B. tillskrifna uppfinningarna samt skriften »A short history of electric clocks» tillhöra en annan skotte vid namn Alexander B. (se nästa art. Suppl.), som i lexikonets art. såväl som i åtskilliga utländska encyklopedier förblandats med filosofen.
Bain [bēn], Alexander, skotsk mekaniker, konstruktör af de elektriska uren (se Ur, sp. 1507) och uppfinnare på telegrafiens område, född 1810 i grefskapet Caithness, var ursprungligen urmakare och afled 1877 i grefskapet Dumbarton. Han uppfann 1840 en typtrycktelegraf och 1843 en elektrokemisk telegraf, den första af detta slag, som kommit till praktisk användning i telegrafien. 1846 erhöll han patent på en automatisk afsändningsapparat, i hvilken för första gången en perforerad pappersremsa användes, hvarigenom hans apparat sålunda blef en föregångare till de moderna snabbskriftstelegraferna. B. uppfann vidare 1842 en nåltelegraf, som kom till ganska stor användning under flere år i Österrike. S. å. uppfann han en telegrafapparat, den första i sitt slag, medelst hvilken ett i boktryckstyper satt telegram kunde kopieras. Ett prick-streck-alfabet hopsatte han äfven, hvilket länge användes i Frankrike, innan det nu öfverallt införda, internationella prickstreck-alfabetet blef antaget. Äfven en elektrisk brandsignalapparat härrör från honom. Trots inkomsterna af sina patent dog B. fettig till följd af processkostnader och oregelbundet lefnadssätt. N. J–n.
Bain [bēn], R. Nisbet, engelsk skriftställare, född i London d. 18 Nov. 1850, fick sin uppfostran i Bath och Highgate, var en tid anställd i en affär och sysslade sedermera med tidningsskrifveri samt ingick 1884 i den afdelning af British museum, som benämnes »Printed books' department», samt är derstädes »assistant librarian» (amanuens). B. har författat historiska artiklar i »English historical Magazine» (sedan 1885), såsom On the assassination of Gustavus III och The 2nd partition of Poland 1792–3, och särskildt utgifvit Gustavus III and his contemporaries (2 bd. 1894), i hvilket arbete han lemnar erkännansvärda prof på beläsenhet, behandlar konungen väl, men går illa åt hans samtida, och Charles XII and the collapse of the Swedish empire (1895; i Putnam's samlingsverk »Heroes of the nations»). B., som egnat sig åt studiet af magyariska, slaviska och skandinaviska språken, har först till engelska från originalen öfverflyttat arbeten af M. Jókai (1891–94), Juhani Aho (valda stycken, i »Pseudonym library». 1892) och H. K. Andersen (»The little mermaid», praktuppl., illustrerad af Waquelin), hvilken sistnämnde han skildrat i skriften Hans Christian Andersen (1895). Han har utgifvit sagosamlingarna »Ruman fairy tales» (1893) och »Cossack fairy tales» (1894).
*Baines. 3. Edward blef 1880 adlad (Sir Edward B.) och afled 1890.
*Baini, G., blef påflig kapellmästare 1817 (ej 1814).
Bain-marie [bä'ng marī], Fr., enligt Fourcroy en förvrängning af bain de mer (hafsbad). Se Bad, sp. 1419.
Baio'cco, romerskt mynt. Se Bajocco (äfven i Suppl.).
*Bairam, Turk. beirám (»fest»), betecknar i Turkiet förnämligast det muhammedanska årets två stora fester: kütschük beiram, »lilla beiram» l. Ramazán beiram-i (Arab. ʿid eş-saghir, »lilla festen» l. ʿid el-fitr, »fasteslutets fest») och bujuk beiram, »stora beiråm». l. kurban beirami, »offer-beiram» (Arab. ʿid el-kebir, »stora festen», l. ʿid el-kurban, »offerfesten»). Lilla beiram firas omedelbart efter fastemånaden Ramadan (se d. o.) under de 3 första dagarna af Sjauwal (årets 10:de månad). Vid denna fest, som liknar de kristnes jul och nyår, kläda sig alla i nya kläder (äfven den fattigaste skaffar sig något litet nytt plagg), vänner och bekanta mötas i hemmen och moskéer, på gator och kaféer med lyckönskningar, omfamningar och kyssar; gåfvor och välfägnad (kakor och frukter) kringskickas, äfven tjenarna erhålla gåfvor och besöka forna husbönder i samma ändamål, och nästan alla bodar (utom för matoch dryckesvaror) äro stängda. Många, i synnerhet
Källa: Project Runeberg ·
