Sida 210
Asculum Picenum, romarnas namn på staden Ascoli Piceno (se d. o.).
Asepsin, farmak. Se Antisepsin. Suppl.
Aseptik (af Grek. nekande a och septikos, som åstadkommer förruttnelse), den kirurgiska behandlingsmetod, som går ut på att utestänga infektion genom användande af fullkomligt smittfria medel, instrument, förbandsartiklar m. m. Den antiseptiska sårbehandlingen, der sårets försvarande mot sjukdomsalstrande mikroorganismers inträngande sker genom användande af medel, som äro giftiga för dessa organismer (sublimat, karbolsyra o. s. v.), har i regeln den stora olägenheten med sig att nämnda medel kunna verka giftigt äfven på patienten. På senaste tiden har derför inom kirurgien gjort sig gällande en sträfvan att, så vidt möjligt är, ersätta denna behandling med en aseptisk behandling, hvilken består deruti att man söker skydda det rena operationssåret från all infektion utifrån genom att begagna instrument och förbandsartiklar, hvilka på mekanisk eller termisk väg på det omsorgsfullaste befriats från alla smittofrön, samt tvättvätskor (t. ex. kokadt vatten, alkohol), hvilka äro indifferenta, men aseptiska, d. v. s. absolut fria från patogena mikrober eller deras sporer. Är deremot såret redan från början infekteradt, såsom ofta är fallet vid yttre skador, kan, såsom lätt inses, behandling med antiseptiska medel i regeln icke undvaras. Aseptiken kan alltså sägas vara en del af, men på samma gång en motsats till antiseptiken. S. J–n.
Aseptiskt (af Grek. nekande a och sepsis, förruttnelse) kallas hvarje fast eller flytande föremål, som är fullkomligt fritt från sjukdomsalstrande organismer eller deras sporer. Då frihet från dylika organismer ej kan med säkerhet ernås, utan att ämnet i fråga befrias från alla slags organismer, de må nu vara sjukdomsalstrande eller icke, så blifva praktiskt taget begreppen aseptisk och steril (i bakteriologisk mening) identiska. Jfr Aseptik. Suppl. och Sterilisering. Suppl. S. J–n.
Aseptol (se Aseptik. Suppl. farmak. Genom inverkan af koncentrerad svafvelsyra i köld på karbolsyra erhålles fenolortosulfonsyra, som sedermera renas. En 33 1/3-procentig lösning i vatten af denna syra utgör det preparat, som kallas aseptol l. sozolsyra (acidum sozolicum) och som är en mer eller mindre brunfärgad, klar, sur, af karbolsyra luktande vätska, hvars blandning med 9 delar vatten fått användning såsom antiseptiskt medel i stället för den giftigare karbolsyran. Aseptol har dock den betydande olägenheten att med tiden försvagas, derigenom att ortosulfonsyran småningom förvandlas till den mindre verksamma parasulfonsyran. S. J–n.
*Aserbejdjan. Jfr Rättelser, bd 18, sp. 813.
Aserbeidianska tatarer. Se Tatarer, sp. 1423.
Asfi. Se Safi.
Asfred, missionär i Birka. Se Ansgar.
Ásgeir, fornnordiskt manshamn. Se Ansgar.
Ashbourne [a'sjbårn], Edward Gibson, lord, engelsk jurist och politiker, född i Dublin 1838, aflade en lysande examen vid Trinity college i nämnda stad, blef 1860 praktiserande advokat och vann såsom sådan ett namn. 1875–85 epresenterade han Dublin i underhuset, der han stod i spetsen för det konservativa partiet i de irländska frågorna. Han var 1877–80 attorney-general för Irland och 1885–86 samt 1886–92 i Salisburys konservativa kabinett lordkansler för Irland, en plats, som han innehar äfven i Salisburys tredje kabinett (sedan Juni 1895). 1885 hade han blifvit peer med titeln baron A. (han hette förut Gibson). Hans namn är fäst vid den lag (Lord Ashbourne's act, 1885), som afser att underlätta de irländske arrendatorernas förvandling till sjelfegande (jfr Agrarpolitik, sp. 112. Suppl.).
Ashburton [a'sjbörtön], flod i nordvestra delen af Vest-Australien, uppstår af fyra källfloder under 24° 10' s. br., flyter i nordvestlig riktning, upptager Hardey fr. h. samt faller ut i Indiska hafvet vid Onslow n. om Exmouth-viken. Det är en äkta steppflod, som kan svälla ut till 300 m. bredd med 20 m. djup, medan den andra tider krymper ihop till en rad gölar. Dess mellersta lopp är ännu okändt; för öfrigt är den undersökt af Sholl (1866) och Giles (1876).
Ashburton [a'sjbörtön], lord. Se Baring. Suppl.
Asheville [a'sjvill], stad i vestra delen af Nord-Carolina, i det vackra landskap (»land of the skye»), som i v. begränsas af Great Smoky mountains och i ö. af Blue ridge. A. ligger vid Swannanoas förening med French Broad, en biflod till Tennessee, hade 10,235 innev. 1890 och begagnas mycket såsom sommar- och vinterkurort af bröstoch nervsjuka (omkr. 70,000 årligen). Höjden öfver hafvet är 716 m., medeltemperaturen för sommaren är 35° C., för vintern + 4, för våren 10° C. — I närheten håller Geo. Vanderbilt, yngste sonen till Will. H. Vanderbilt, på att åt sig uppföra ett slott, som torde bli det dyrbaraste och ståtligaste privatresidens någon person eger. Slottet, af häpnadsväckande dimensioner, är bygdt i ren italiensk stil af kalksten från Maryland; omgifningen är genom plantering af flere hundra tusen växter och träd förvandlad till en sagolik trädgård, och jernväg från Baltimore går direkt fram till slottet.
Ashford, stad i Kent, vid Stour (ej Strout). 10,728 innev. (1891).
Ashland [a'sjländ], namn på flere städer i Nord-Amerikas förenta stater. 1. Stad i Wisconsin, med en utmärkt hamn vid Long Islandbay, vid Lake Superior, och station vid Duluth, South Shore and Atlantic-jernvägen (till Sault S:te Marie). 9,956 innev. (1890). Jernverk och trävaruhandel. Utskeppningsort för jernmalm från de rika malmlagren i Gogebic range i närheten af staden, der årligen brytas öfver 1 mill. ton. — 2. Stad i Kentucky, vid Ohio. 4,195 innev. (1890). Masugnar och ett af unionens största valsverk. Utskeppning af jernmalm, tackjern och kol. — 3. Stad i Pennsylvania, n. v. om Pottsville, i Schuylkills rika stenkolsbäcken. 7,346 innev. (1890).
Ashton in Makerfield [a'sjtön in mä'körfīld], stad i engelska grefsk. Lancaster, 6 km. s. om Wigan. 13,379 innev. (1891). Smide, stenkolsgrufvor.
Asia, Grek. mytol., en okeanid, dotter till Okeanos och Thetys, var enligt somliga sagor förmäld med lapetos och moder till Promethevs, enligt andra maka till den sistnämnde. Efter henne skulle verldsdelen Asien fått sitt namn.
Källa: Project Runeberg ·
