Sida 577
1,044, Shetlands-öarna 1,422 samt ön Man 577 qvkm.
Britiska Öst-Afrika, ett under britiskt protektorat stående och till 1895 af Imperial British East African Company förvaltadt stort område i östra Eqvatorial-Afrika (efter initialerna i kompaniets namn äfven kalladt Ibea), begränsadt i ö. af Indiska hafvet och af Djubfloden (enligt med Italien träffad öfverenskommelse af 1891) till den punkt, der denna skär 6:te breddgraden, hvilken sedermera bildar nordgränsen, till 35° ö. lgd, hvarefter gränsen är tills vidare obestämd; i v. är 30:de längdgraden gräns, och i s. begränsas området af Tyska Öst-Afrika enligt öfverenskommelser af 1886 och 1890 (gränsen går från mynningen af floden Umba i nordvestlig riktning, rundt om norra sidan af Kilima-ndjaro, tills den vid Victoriasjön skär 1:sta breddgraden, hvilken sedan utgör gräns). Till B. höra äfven öarna Lamu, Manda och Patta samt Sansibar och Pemba. Ytinnehåll och folkmängd kunna icke ens tillnärmelsevis uppgifvas. Det till en del ännu fullkomligt okända området höjer sig från den smala kustremsan i afsatser inåt. Mellan floderna Umba och Sabaki, omkr. 180 km. från kusten, uppstiger öfver den 300–400 m. höga platån Buraberggruppen till öfver 2,000 m. höjd och n. v. derom Kiuluoch Ulubergen. Vester och n. v. om Kilima-ndjaro delas platålandet af en djup, af vulkaniska krafter bildad sänka, i hvilken ligga flere sjöar: Naivasja-, Baringo-, Rudolf- och Stefanie-sjöarna; på östra sidan af denna sänka ligga Aberdarebergen (4,300 m.) och det snöbetäckta Kenia (5,600 m.), på vestra sidan Maubergen (2,900 m.) och Elgon (4,300 m.). Sistnämnda bergmassa öfvergår mot norra stranden af Victoriasjön till ett kuperadt landskap, som längst i v. mellan Albertsjön och Albert-Edwardsjön begränsas af det väldiga Ruvenzori (5,600 m.). De största floderna äro Sabaki, Tana och Djub till Indiska hafvet samt längst i v. Nilen. Från Victoriasjön, hvars norra hälft tillhör området, strömmar Somerset-Nil, från Albert-Edwardsjön Semliki, båda till Albertsjön, ur hvilken utgår Bahr el-Djebel l. Hvita Nilen. Klimatet är tropiskt, vid kusten med två regntider (Mars–Juni, Okt.–Jan.), i sjöområdet med regn alla tider af året. Helsoförhåliandena vid kusten äro ogynsamma. Vester om den 10–20 km. breda kustremsan mellan Umba och Tana, med tropisk växtlighet, utbreda sig till Kilima-ndjaro och Kiulubergen ofruktbara trakter, bevuxna med högt, hårdt savanngräs jämte akacier och euforbia-arter, slutligen öfvergående i en vattenlös öcken. Tanas stränder äro omgifna af en smal remsa odlingsbar jord; Vitu och särskildt öarna Lamu och Manda utmärka sig för stor bördighet, och äfven nedanför de vulkaniska bergstrakterna möter man odlingsbara trakter, men det bästa och bördigaste landet ligger kring norra stranden af Victoriasjön och sträcker sig, afbrutet af stora träsk och sterila berggrupper, till Albertsjöarna. Befolkningen består af araber, inder och suahili i kustplatserna, af bantustammar med olika namn, af galla, somal, massai samt egentliga negrer. Förvaltningens säte är Mombasa, med nya hamnanläggningar. Andra vigtiga hamnplatser äro Wanga, Malindi, Mambrui och Kismaju. Utom i dessa hamnplatser har kompaniet anlagt handelsposter i det inre af landet, såsom vid Machakos och Kikuju, Mumias (i Kavirondo n. ö. om Victoriasjön), vid Ruvenzori och vid Albert-Edwardsjön. På floderna Tana och Djub gå ångbåtar resp. 480 och 650 km. upp. Telegraflinier förena Mombasa med öfriga kustplatser, och en underhafskabel går från Mombasa till Sansibar. Terrängundersökningar hafva gjorts för anläggning af jernväg från Mombasa till Victoriasjön (öfver 1,000 km.), hvilken jernväg redan är påbörjad, och en med vagn farbar väg har anlagts från nämnda hamnstad till Kibwezi (omkr. 360 km. in i landet), hvarest ett skotskt missionssällskap med framgång verkar bland infödingarna. Handeln går mest genom indiska köpmän (banianer). De förnämsta exportartiklarna äro sesamfrön, elfenben, kautsjuk, gummi, kopra, kokosnötter och hudar; importen utgöres af bomullsvaror, jern- och koppartråd samt glasperlor. Exporten hade 1893 ett värde af 1,3 mill. rupier, importen af 1,8 mill. Tullinkomsterna voro s. å. 261,500 rupier. — Genom missionärerna Krapf och Rebmann (1844–45) bragtes de första underrättelserna om det inre af dessa trakter till Europa. I Maj 1887 öfverlemnade sultanen af Sansibar alla förvaltningsrättigheter i området Mrima och dertill hörande öar samt i hans territorier och dependenser på kusten mellan Wanga och Kipini till det nybildade Imperial British East Africa Company (aktiekapital 2 mill. pd), som dessutom slutit fördrag med höfdingar i inlandet och 1888 genom kungl. fribref fick höghetsrättigheter inom de af bolaget förvärfvade områden. I Aug. 1889 afträdde sultanen till bolaget alla sina städer och besittningar n. om Kipini, alla öarna vid kusten och i Mandaviken samt hamnarna Kismaju, Brava, Merka, Magadisjo, Warsjeik och Maroti. Genom tysk-engelska fördraget d. 1 Juli 1890 framflyttades nordgränsen från Tana till Djub, och Victoriasjön n. om 1° s. br. med tillstötande land kom under kompaniets maktområde. Uganda besattes 1890, men ett uppror derstädes 1892 hotade att omintetgöra kompaniets inflytande. Genom öfverenskommelse med britiska regeringen drog sig kompaniet i slutet af Mars 1893 officielt från Uganda utan att likväl utrymma sina poster, och d. 19 Juni 1894 skilde britiska regeringen detsamma från Ibea och ställde det direkt under britiskt protektorat. I Juli 1893 lemnade kompaniet förvaltningen af Vitu, hvilket förut var ett britiskt protektorat, åt sultanen af Sansibar, och d. 15 Juni 1895 proklamerades hela området från kusten till Ugandas gräns (inberäknadt Vitu) som ett britiskt protektorat, hvarefter kompaniet i slutet af s. m. utrymde det område det hade arrenderat af sultanen af Sansibar, förvaltningen öfvertogs af britiska regeringen och ställdes under kontroll af engelska generalkonsuln i Sansibar såsom kommissarie. Uganda står under en särskild kommissarie, som subordinerar under generalkonsuln.
Brito, Bernardo de, portugisisk historieskrifvare. Se Portugisiska literaturen, sp. 63 och 65.
Briva Isarae. Se Pontoise.
Brivodurum, romarnas namn på staden Briare (se d. o.).
Källa: Project Runeberg ·
