Sida 629
öfvers. 1884), A fair barbarian (1881; »Vackra flickan från Amerika», 1889) samt framför alla Little lord Fauntleroy (1886; »Lille lorden», 1888), hvilken bok upplefvat en mängd editioner och äfven i dramatiserad form gjort lycka. Mrs. B:s senare arbeten äro samtliga studier af barnens lif, bl. a. det sjelfbiografiska The one I knew best of all (1893).
Burnham [bö'rnäm], Sherman Wesley, amerikansk astronom, född 1840, arbetade först såsom stenograf, men var från början af 1870-talet anställd vid observatoriet i Chicago, hvars direktor han blef 1876. Såsom astronomisk observatör var han verksam äfven vid Dartmouth-, Washburn- och Washington-observatorierna. På Newcombs rekommendation anförtroddes honom 1879 förundersökningarna för grundläggandet af Lick-observatoriet på Mount Hamilton, der han tillsammans med observatoriets nuv. direktor, E. Holden, iakttog Mercuriuspassagen. Sedan detta observatorium blifvit färdigt, anställdes han der såsom äldre astronom och utvecklade en särdeles fruktbringande verksamhet till 1892. Han återflyttade då till Chicago, hvarest han 1893 utnämndes till professor vid universitetet och praktisk astronom vid det nygrundade Yerkes-observatory. Dess 40-tums refraktor (den största f. n. existerande) är ämnad att i hans händer användas för fortsättning af hans specialstudium, dubbelstjernorna. Utom observationer och beräkningar af förr kända dylika system har B. upptäckt omkr. 1,300 nya, successivt publicerade i 20 kataloger, hvilkas sammanställning jämte utgifvandet af B:s generalkatalog öfver dubbelstjernor förberedes på föranstaltande af Yerkes-observatoriet. B. valdes 1874 till ledamot af Royal astronomical society och erhöll 1894 dess guldmedalj för sina omfattande och vigtiga iakttagelser och undersökningar inom dubbelstjerne-astronomien. K. B.
*Burnley bildar sedan 1888 eget grefskap (15,8 qvkm.) och hade 87,058 innev. 1891 (1895 enligt beräkning 99,600).
2. Burnouf [byrnouf], Emile Louis, fransk filolog, kusin till Eugène B., född d. 25 Aug. 1821 i Valognes, blef 1854 professor i gamla literaturen i Nancy, 1867 direktör för franska skolan i Athen och utnämndes 1875 till professor vid fac. des lettres i Bordeaux, men mottog ej denna plats. 1878 utnämndes han till hedersdirektör vid franska skolan i Athen. Bland hans skrifter må nämnas Méthode pour étudier la langue sanscrite (1859; 3:dje uppl. 1885), Essai sur le Véda, ou introduction à la connaissance de l'Inde (1863), Dictionnaire classique sanscrit-français (1863–65; tills. med L. Leupol), Histoire de la littérature grecque (2 bd, 1869; ny uppl. 1883), La science des religions (4:de uppl. 1885; öfvers. till engelska), La mythologie des japonais (1875), La ville et l'Acropole d'Athènes aux diverses époques (1877), Le catholicisme contemporain (1879), La vie et la pensée, elements réels de philosophie (1886), Restitution des chants de l'église latine (1887), artiklar i »Revue des deux mondes» och andra tidskrifter samt öfversättningar af sanskrittexter, bl. a. »Nala» (1856); derjämte utgaf och öfversatte han »Bhagavadgita» (1861).
*Burns, R., föddes d. 25 Jan. 1759.
Burns [börns], John, engelsk folkledare, f. 1858 i London i ringa vilkor, erhöll skolundervisning till sitt tionde år och var derefter till 21 års ålder fabriksarbetare, hufvudsakligen inom maskintillverkningen. På lediga stunder läste han med största ifver historiska och nationalekonomiska arbeten. En fransk arbetskamrat, flykting från Paris-kommunen, vann honom för socialismen. Sedan B. ett år varit arbetsförman vid en verkstad i vestra Afrika, använde han besparingen till en resa genom Europa. Han uppträdde oförtrutet som socialistisk talare inför arbetareförsamlingar i London, spelade en ledande rol i de arbetslöses agitation 1886, deltog i sammanstötningen med polisen vid massmötet å Trafalger square 1887 och fick derför undergå sex veckors fängelse samt var en af dem, som organiserade och förde till seger den stora dockarbetarestrejken i London i Aug.– Sept. 1889. B. valdes 1888 till medlem af Londons grefskapsråd och vardt 1892 ledamot af underhuset för London-kretsen Battersea. Hans anföranden i parlamentet erkännas vara tungt vägande inlägg i debatten. För öfrigt hålles han för en auktoritet i alla frågor rörande kroppsarbetarna och deras organisation, anlitas alltjämt för råd och hjelp i detta afseende och åtnjuter aktning af såväl arbetsgifvare som arbetare. Vid Trade unions' (fackföreningarnas) kongress i Norwich 1894 var han ordförande i deras parlamentariska komité. Vid parlamentsvalet 1895 föll han igenom.
*Burnside, A. E., afled i Bristol, Rhode-Island, 1881.
*Buro, ö, har en areal af 8,584 qvkm. Omkr. 20,000 innev.
Burr. Se Bourre.
Burr [börr], Aaron, vice president i Nord-Amerikas förenta stater, dotterson till den ryktbare predikanten Jonathan Edwards, föddes 1756 i Newark, studerade juridik, men inträdde efter slaget vid Lexington (1775) som simpel soldat i revolutionshären. Han utmärkte sig vid flere tillfållen och förde redan 1778 en brigad, men nödgades följ. året taga afsked på grund af sjuklighet, blef 1783 advokat i New York, 1784 medlem af statens lagstiftande församling, 1791 senator i kongressen och fick vid presidentvalet 1800 lika många röster som Jefferson. Då denne valdes af representanthuset, blef B. vice president. Han sträfvade derpå efter att blifva guvernör i New York, men hans val hindrades af hans politiske motståndare A. Hamilton (se denne). Förbittrad, utmanade B. denne och sårade honom dödligt i en duell (d. 11 Juli 1804). Dömd af den allmänna meningen och öfverhopad af skulder, drog B. till Vestern, der han uppgjorde äfventyriga planer till en expedition mot spaniorerna i Mejico och ville bilda en oberoende stat i Mississippilandet. Han värfvade trupper och samlade förråd på ön Blennerhassett i Ohio, men d. 27 Nov. 1806 utfärdade presidenten Jefferson en proklamation mot honom, hvarefter guvernören i Ohio beslagtog hans förråd och fängslade B. Anklagad för förbundsdomstolen, frikändes han, emedan brottet begåtts utom domstolens jurisdiktionsområde. 1808 begaf han sig till Europa, besökte Sverige, Danmark, Tyskland och Frankrike, sökande vinna makterna
Källa: Project Runeberg ·
