Sida 633
(1891). Eker är nu deladt på två härad: Öfre och Nedre Eker. — 3. Amtet har officielt en areal af 14,997 qvkm., med 105,203 innev. (1891).
Buskkörsbär. Se Körsbär.
*Buskovius, D., är poetiskt behandlad af E. Fredin i dikten »Vår Daniel» (1888).
Buskråttslagtet, zool. Se Octodon.
Busksparfslägtet, zool. Se Emberiza.
Buskstam, bot. Se Stam, sp. 347.
Buslajev, Feodor Ivanovitj, rysk filolog, f. 1818, studerade vid universitetet i Moskva och åtföljde derefter såsom lärare några unga adelsmän till Italien, hvarest han begagnade tillfället att idka språk-, antiqvitets- och konststudier. Han utnämndes 1848 till professor i ryska literaturen vid Moskvas universitet, hvilken lärostol han lemnade omkr. midten af 1880-talet, och vardt 1872 medlem af kejserliga vetenskapsakademien i Petersburg, på uppdrag af hvilken han har skrifvit monografier öfver åtskilliga ryska författare och konstnärer. I sitt arbete Historisk rysk grammatik (1858) har B. förtjenstfullt tillämpat på ryskan den af Grimm i dennes tyska språklära skapade metoden. Af B:s följande arbeten förtjena nämnas Historiska skisser öfver Rysslands literatur och nationella konst (2 bd, 1861), Rysslands heroiska epos (1862), Anteckningar om det religiösa måleriet i Ryssland (1866), Historisk krestomati (s. å.), Om folkets lif och diktning (1872) samt tidskriftsuppsatserna Ideala qvinnokarakterer i det forntida Ryssland, Edda-sångerna, Cyrillus och Methodius, Våra förfäders etnografiska fantasier m. m. Genom sina undersökningar i slavisk fornkunskap har B. inlagt mycken förtjenst. Han söker städse påvisa sambandet mellan literaturens och konstens alster.
Busolt, Georg, tysk historiker, f. 1850, företog 1875–76 med offentligt understöd resor i Italien och Grekland samt blef 1879 e. o. och 1881 ord. professor i Kiel. B. har skrifvit många värdefulla arbeten öfver Greklands historia, af hvilka de mest bekanta äro Griechische geschichte (2 bd, 1885–88) och Grundriss der griechischen alterthümer (1887; 2:dra uppl. 1892).
Busoni, Ferruccio Benvenuto, italiensk pianist, f. 1866, elev af W. Maier i Graz, uppträdde redan vid 8–9 års ålder såsom pianist, kompositör och improvisatör, blef 1888 konservatorielärare i Helsingfors och 1890 i Moskva. Sistnämnda år erhöll han första priset i den af Rubinstein utlysta kompositionstäflan, reste 1891 till Boston, men återkom snart för att konsertera i Tyskland. Han har komponerat pianokonsert och andra pianosaker, stråkqvartetter, symfonisk dikt, orkestersvit m. m. A. L.
Buss, Ernst, schweizisk missionsfrämjare, f. 1843 i kantonen Basel, sedan 1880 kyrkoherde i Glarus, fattade planen att söka bringa den yttre missionens utöfning i öfverensstämmelse med en mindre trångbröstad kristendomsuppfattning än hittills varit fallet. Han utvecklade sina åsigter i skriften Die christliche mission, ihre principielle berechtigung undd praktische durchführung (1876) och stiftade 1884 i Weimar »Allgemeiner evangelisch-protestantischer missionsverein», hvars ordförande han var till 1893. 1886 uppsatte han i förening med Arndt och Happel »Zeitschrift für missionskunde und religionswissenschaft», och 1886 utgaf han tillsammans med andra en familjebibel. B. är en grundlig alpkännare.
Bussaeus, Andreas, dansk skriftställare. Se Buss (sp. 1370).
Bussang, rike i Afrika. Se Borgu. Suppl.
Busson [bysså'ng], Charles, fransk målare, f. 1822 i depart. Loir-et-Cher, har målat landskap med ämnen hufvudsakligen från sin hembygd och vunnit anseende såsom en bland den franska landskapsskolans bästa representanter. Flere af hans taflor äro inköpta af franska staten och införlifvade med dess museer i olika orter. B. utmärktes vid verldsutställningen 1878 med en första klassens medalj.
Bussone, Francesco. Se Carmagnola.
Busuluk, stad i ryska guvern. Samara, vid noden B:s förening med Samara och vid jernvägen Orenburg–Samara. Omkr. 20,000 innev.
Buta, Ind. mytol. Se Bhuta.
*Butan beräknas hafva en areal af omkr. 34,000 qvkm., med högst 200,000 innev. Af indiska regeringen mottager B. sedan 1866 i årliga subsidier 50,000 rupier mot vilkor att ej oroa indiska gränsen. Importen från britiska Indien hade 1894–95 ett värde af 15,770 rup. (tobak, ris, betelnötter, europeiska bomullsvaror), exporten dit 16,655 rupier (ull, mysk, hästar af landets småväxta ras och kautsjuk).
*Bute. 1. Grefskap, officielt 583 (Strelbitsky 569) qvkm., med 18,404 innev. (1891), af hvilka på ön B. komma 122 qvkm., med 11,735 innev. Omkr. 19 proc. af grefskapets befolkning tala gaeliska.
*Buteniev, A. P., föddes 1780 och afled i Paris 1868.
Buthus afer, zool. Se Insektbett.
Butler [bö'tler], James, hertig af Ormonde (se d. o.).
Butler [bö'tler], Joseph, engelsk teolog och tänkare, f. 1692, d. 1752 såsom biskop i Durham, beundras mycket i den angelsachsiska verlden för sin logiska och dialektiska styrka, men stor betydelse kan ej tillerkännas honom för en efterverld, som formulerar spörsmålen helt annorlunda. B:s vigtigaste arbete, The analogy of religion, natural and revealed, to the course and constitution of nature (1736; flere uppl.), hvilket skaffat honom vedernamnet »teologiens Bacon», är riktadt mot den då så öfvermäktigt framträngande deismen och söker uppvisa, att inga hållbara invändningar mot den naturliga eller den uppenbarade religionen kunna hemtas från vare sig förnuftet eller erfarenheten. Inom etiken häfdade B. med kraft menniskans sociala och oegennyttiga instinkter, gent emot Hobbes' och hela tidehvarfvets sjelfviskhetsteorier. Dygden stode i samklang med mennisko-naturen, lasten vore ett våld på denna, och samvetets dom öfver våra gerningars sedliga halt vore ofelbar. Dessa synpunkter utvecklade B. i sina berömda predikningar Sermons preached at the chapel of the Roll (1726). Hans arbeten hafva senast (1896) utgifvits i 2 bd af den store statsmannen Gladstone, som försett det filosofiska verket med populariserande kapitelindelning och utförliga kommentarer.
*Butler, B. F., öfvergick i slutet af 1870-talet till det demokratiska partiet, valdes 1882 till
Källa: Project Runeberg ·
