Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Amblystegium

Ämne: Blötdjur, snäckor och musslor · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 1688 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Amblystegium (Schimp.) De N., bot., ett till nat. fam. Hypnaceae hörande slägte bland de plevrokarpa mossorna. Af äldre bryologer räknades till detta slägte endast den afdelning af detsamma, som utgöres af de små på bar jord, bergväggar, gammal ved etc. växande arterna. Nu föras hit jämte dessa dels de stora på sumpmarker lefvande Harpidierna, dels ock de särskildt på stenar i bäckar (specielt fjällbäckar) lefvande Limnobierna. På detta sätt begränsadt, utgöres slägtet af omkr. 40 i Skandinavien lefvande arter, till hvilka hör en mängd af våra allmännast utbredda och vigtigaste mossarter. De ofvanstående tre hufvudgrupperna inom slägtet utmärkas väsentligen af följande karakterer. Amblystegium Schimp. har en lös parenkymatisk cellväfnad. A. serpens (L.), Br. eur., som ofta kläder nedre delen af trädstammar, bar jord m. m., är en allmän hithörande art. Den andra afdelningen (Harpidium) har smala S-formigt böjda celler och bladen åtminstone på grenspetsarna bågböjda. De hithörande A. fluitans (L.) De N. och A. aduncum (L.) torde vara bland vårt lands allmännaste kärrmossor. Tredje afdelningen (Limnobium) har nästan ensidigt böjda, äggformiga ovala-lansettlika, vanligen med tunglik spets försedda blad och mycket långsträckta celler. Vigtiga hithörande arter äro A. palustre (Huds.) och A. rivulare (Sw.) G. A.