Amur l. Sachalin ("den svarte"), nordöstra Asiens hufvudflod, uppstår genom en förening af floderna Argun l. Kerulun och Sjilka (hvilka båda rinna upp på Kinganbergen). Hon flyter från v. till ö., i en stor mot söder svängd båge, genom hela norra hälften af Mandjuriet och faller vid fästningen Nikolajevsk ut i Okotska hafvet, n. om ön Krafto l. Sachalin. Utom det af källfloderna Sjilka och Argun genomflutna mongoliska höglandet omfattar Amurs flodområde hela landsträckan emellan Stanovojbergen i n., Sjanjan-alin-bergen i s., Kinganbergen i v. och hafvet i ö. - följaktligen ryska Amur- och kustområdet samt största delen af kinesiska Mandjuriet. Genom Burejabergen, som vid 51° n. br. utgrena sig från Kinganbergen samt i östlig och sydöstlig riktning draga sig mot Amurs mellersta lopp, delas Amurs flodområde i tvänne bäcken. Amurs betydligaste bifloder äro, på venstra sidan: Dseja, som rinner upp på Stanovojbergen, Bureja, som kommer från en emellan Stanovoj- och Burejabergen belägen bergkam, samt Amgun; - på högra sidan: Sungari, som rinner upp på Sjanjan-alin-bergen, och Ussuri. - Amur är omkr. 540 (enl. andra 580) mil lång och segelbar på omkring 360 mil; dess flodområde omfattar öfver 53,300 qv.-mil. Hon utgör gränsen emellan Ryssland och Kina och är af stor vigt för det förstnämnda landets handel.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.