Annexhemman, kam., finnas inom annexförsamlingarna i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län samt på Gotland. De äro vanligen såsom aflöningsförmåner anslagna åt kyrkoherdar, undantagsvis åt komministrar. I Skåne är der och hvar något dylikt hemman lagdt i sambruk med prestgården, om denna ansetts för svag; men i allmänhet brukas annexhemmanen särskildt. Brukar presten sjelf annexhemmanet, åtnjuter det, såsom af ålder inbegripet under det s. k. andliga frälset, enahanda skattefriheter som prestgården, men i annat fall skall, jämlikt flere kongl. stadganden från 1600-talet, annexhemmanet utgöra kronotionde, ordinarie rotering och kronoskjuts. Detta slags hemman - liksom all annan åt presterskapet anslagen jord, som ej utan olägenhet kan brukas i sammanhang med boställen — utarrenderas på sätt Kongl. Maj:t i bref af d. 12 Nov. 1858 stadgat (Sv. förf.-samling 1858, n:o 98, och 1862, n:o 49). Kbg.
Nordisk familjebok · första upplagan
Annexhemman
Ämne: Kamerala hemman och jordskatter · Stat, riksdag, finanser och föreningar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 818 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗