Sida 417
Annikka
adjunkt 1760 och teologie professor 1770. Död 1771. — Han gjorde sig mera ryktbar genom sin ovanliga qvickhet, sin "bitande satir och sitt angenäma umgängessätt än genom sin verksamhet såsom universitetslärare. G. O. L.
Annerstedt, Thure, biskop, föddes i Tensta socken i Upland d. 6 Jan. 1806. Student i Upsala 1824, filos. doktor 1830 och prestvigd s. å. 1832 blef han teologie kandidat och 1833 docent i pastoralteologi, i hvilket ämne han åren 1835-40 flere gånger hade förordnande att förestå adjunktsbefattningen. Teologie licentiat 1839, adjunkt i pastoralteologi 1840, teologie doktor 1845, kyrkoherde i Örebro 1846, biskop i Strengnäs 1852. — Utom ofvannämnda ämbeten har biskop A. haft flere maktpåliggande offentliga värf. 1850 utsågs han — jämte J. A. Butsch, A. E. Knös och E. G. Bring — till ledamot i den komité, som hade att utarbeta förslag till två nya årgångar af predikotexter. Detta förslag antogs af riksdagen 1859-60 och fastställdes af K. Maj:t d. 26 Okt. 1860. Nämnde komiterade, i förening med C. O. Björling och T. Wensjoe, fingo 1852 uppdrag att öfverse svenska kyrkans handbok och katekes. Kyrkohandbokens revision utfördes hufvudsakligen af Annerstedt, Bring och Knös. Med undantag af 7:de och delvis 1:sta kap. har efter hand hela förslaget, utan större ändringar, blifvit antaget till efterrättelse.
A. bevistade alla riksmötena från 1847 till 1866 och åtnjöt både stort anseende och mycket förtroende bland sina ståndsbröder. Under de sex sista ståndsriksdagarna var han ledamot af statsutskottet och under de fyra sista presteståndets vice talman.
I kyrkliga spörsmål har A. städse haft den åsigten, att förändringar böra undvikas, så framt de ej innebära nödvändiga och väsentliga förbättringar. Derjämte har han alltid sökt häfda den grundsatsen, att kyrkan bör ega sjelf bestämningsrätt på sitt eget område, men endrägtigt samverka med staten på de fält, som äro gemensamma för båda. — Jämväl i politiska frågor har han hyllat konservativa grundsatser. Särskildt har han nitiskt kämpat för bevarandet af en stark konungamakt. Då han 1865 uppträdde som en afgjord motståndare till representationsförändringen, så skedde det derför, att, enligt hans mening, reformen skulle leda till alltför stora inskränkningar i denna makt. Efter hans förmenande komma i vår tid farorna för den sanna folkfriheten mindre från samhällets höjder, än från dess djup.
Annex (af Lat. annéxus, vidfäst, af annéctere; jfr Annektera), bihang, nyttjas mest i sammansättningar. Se Annexförsamling, Annexhemman, Annexkyrka. - Ordet annex ensamt brukas stundom i st. f. annexförsamling eller annexkyrka äfvensom någon gång om en byggnad (lokal), som hör till en annan större byggnad (lokal): annex till en utställningsbyggnad, a. till ett hotell.
Annexförsamling, kam. När två eller flere församlingar äro förenade till ett pastorat, kallas en — vanligen den största och den inom hvilken pastor är boende - moderförsamling, den eller de öfriga annexförsamlingar. Kapellförsamling åter är en aflägset belägen del af en annan församling, som med läns- och stiftsstyrelsernas begifvande blifvit derifrån utbruten och försedd med eget kapell. Kapellförsamlingens medlemmar äro skyldiga att bidraga till kyrkobygge i den församling, hvarifrån utbrytningen skett, en skyldighet, hvarifrån annexförsamlings medlemmar äro fritagna, så vida ej moderförsamlingen lemnat bidrag till annexkyrkan, i hvilket fall tjensten bör återgäldas. Då annexeller kapellförsamling sådant åstundar, kan domkapitlet tillåta komminister eller kapellpredikant att på eget ansvar, men under ordinarie pastors tillsyn, föra kyrkoböckerna samt utfärda derpå grundade betyg och lysningar till äktenskap.
Pastorat med annexförsamlingar funnos väl i Sverige redan under den katolska tiden, men de blefvo allmänna först efter reformationens införande. För att bereda illa aflönade kyrkoherdar tillräckliga inkomster stadgades nämligen i Vesterås ordinantia (1527) att, der gällen voro svaga, två skulle förenas till ett. Annexkyrkorna kallades den tiden mångenstädes "redkyrkor" (ridkyrkor), emedan, då ingen körväg förenade pastoratets kyrkor, presten måste rida till annexkyrkan, när han skulle förrätta gudstjenst derstädes. Kbg.
Annexhemman, kam., finnas inom annexförsamlingarna i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län samt på Gotland. De äro vanligen såsom aflöningsförmåner anslagna åt kyrkoherdar, undantagsvis åt komministrar. I Skåne är der och hvar något dylikt hemman lagdt i sambruk med prestgården, om denna ansetts för svag; men i allmänhet brukas annexhemmanen särskildt. Brukar presten sjelf annexhemmanet, åtnjuter det, såsom af ålder inbegripet under det s. k. andliga frälset, enahanda skattefriheter som prestgården, men i annat fall skall, jämlikt flere kongl. stadganden från 1600-talet, annexhemmanet utgöra kronotionde, ordinarie rotering och kronoskjuts. Detta slags hemman - liksom all annan åt presterskapet anslagen jord, som ej utan olägenhet kan brukas i sammanhang med boställen — utarrenderas på sätt Kongl. Maj:t i bref af d. 12 Nov. 1858 stadgat (Sv. förf.-samling 1858, n:o 98, och 1862, n:o 49). Kbg.
Annexion, vidfogning. Se Annektering.
Annexkyrka. Se Annexförsamling.
Anni. Se Annus.
Anniceris, Grek. Anníkeris, en af den cyrenaiska skolans medlemmar, troligen samtida med Ptolemæus I. Han modifierade denna skolas åsigt om den sinliga njutningen såsom menniskans högsta goda, i det han lade vigt på att äfven det vänskapliga umgänget med andra kan skänka en menniska nöje, och att hon för dettas ernående till och med bör underkasta sig ett och annat obehag. G. S.
Annihilera (Fr. annihiler, af Lat. nihil, intet), tillintetgöra, förklara ogiltig. Subst, annihilation, annihilering.
Annikka är den gemensamma titeln på de första mera betydande förfinskningarna af
Källa: Project Runeberg ·
