Sida 577
Arsis
1137
Arsenik-kis-Arsis.
1138
tyger har orsakat förgiftningssymptom både hos sömmerskan och hos den, som burit klädningen. Arsenikfärger blifva icke oskadliga, om de öf-versmetas med fernissa eller oljefärg eller öfver-klistras med arsenikfria tapeter, såsom man vanligen trott. - Arsenik användes emellertid såsom läkemedel i mycket ringa, småningom något stegrad dos (2-3-5 milligram o. s. v.) emot envisa frossor, danssjuka, vissa hudsjukdomar m. m. samt äfven utvärtes i salvor å kräftsår, dock alltid med stor försigtighet, emedan förgiftningar äfven då lätt inträffa. Vid akut arsenikförgiftning bör kräkning underhållas medelst kittling i svalget och drickande af ljum olja, hvarjämte slemmiga drycker (mjölk) böra gifvas och från närmaste apotek ofördröjligen anskaffas jern-oxid-hydrat-magnesia - det bästa motgiftet -, hvaraf gifves 2-5 matskedar, först hvar 15:de minut och sedan småningom med längre mellantider. o. T. s.
I Sverige är arsenikförgiftning den i rättsligt och rättsmedicinskt hänseende afgjordt vigtigaste af alla förgiftningar. Till Sundhetskollegium inkommo under 5-års-perioden 1866-1870 rättsmedicinska undersökningsprotokoll öfver i allt 240 förgiftningar med dödlig utgång; af dessa kommo på arsenik icke mindre än 165, hvaraf åtminstone 24 - att döma efter de i obduktionsprotokollen gifna upplysningarna - sannolikt voro giftmord. Arsenik intager ock ett framstående rum i vår giftlagstiftning. Den nya giftstadgan af den 7 Jan. 1876 heter "Förordning angående vård och försäljning af arsenik samt af andra giftiga ämnen och varor". Se Gift. Jhm.
Arsenik-kis 1. Misspickel, miner., ett tenn-hvitt eller ljust stålgrått, metallglänsande, sprödt mineral, sammansatt af arsenik, jern och svafvel (Fe S As). A., som träffas i mängd vid Löfåsen, Dannemora, Utö, Håkansbo m. fl. st., innehåller 46V2 proc. arsenik. p. T. c.
Arsenik-prof, arsenik-svaflighet, arsenik-syra, arsenik-syrlighet. Se Arsenik.
Arsenik-ätare. Man har iakttagit, att vissa djur, såsom hästar och får, kunna utan skada fördraga ganska stora doser af arseriiksyrlighet (arsenik). Hästar lära blifva muntra och lifliga af en måttligt stor mängd deraf. Orsaken till denna förmåga hos nämnda djur att fördraga arsenik har man trott sig finna till en del deri, att de samtidigt intagna födoämnena, synnerligast om de innehålla kalk, skulle göra arseniken mindre skadlig. Man kan äfven tillämpa en dylik förklaring på de af Tschudi och Schäfer m. fl. anförda exemplen på att i vissa alptrakter, t. ex. i Steiermark, personer finnas, hvilka småningom vant sig vid att förtära allt större doser arseniksyrlighet. I Steiermark anses "arsenik-ätningeri" gifva godt hull, blomstrande utseende och ökade krafter, hvarigenom bergvandringarna kännas mindre mödosamma. Man börjar der vid 20 års ålder intaga ett litet korn arsenik af ett knappnålshufvuds storlek, och dosen stegras sedan småningom upp till 40 centigram, ja, enligt uppgift, ända till öfver l gram (100 centigram). Arsenikätandet kan, sedan det en
gång blifvit en vana, endast med största svårighet bortläggas och måste sålunda fortsättas hela lifvet igenom. Det lär emellanåt inträffa, att arsenikätare duka under för akut arsenikförgiftning på grund af dosens allt för hastiga stegring. o. T. s.
ArsenillO [arseniljo], miner., kallas ett från Peru i handeln kommande pulveriseradt koppar-mineral, som användes till strösand. Se Ata-kamit. P. T. c.
ArséniilS (-os), kallad Antorianus, förut munk i Mcaea, sedermera eremit på berget Athos, kallades af kejsar Theodoros Laskaris II till patriark i Konstantinopel (1255). Han ex-kommunicerade kejsar Mikael Palaeologos, när denne 1262 låtit blända den rättmätige tron-arfvingen, Johannes Laskaris, samt blef för den skull afsatt och förvisad till en ö i Marmorasjön. Der dog han 1267.
Arsénius, Johan Georg, hästmålare, föddes på Klemmestorp i Vestergötland d. 4 Febr. 1818, blef student i Upsala 1837, ingick s. å. som sergeant vid Lifregementets husarkår, utnämndes till ryttmästare vid detta regemente 1856 och till öfverstelöjtnant 1868. - Ar 1849 blef han Wahlboms lärjunge och företog 1852 en resa till Paris, der han studerade H. Yernets taflor och någon tid arbetade i Höckerts atelier. 1865 blef han agré vid Akademien för de fria konsterna. Sjelf militär och sportsman har han nästan uteslutande gjort kavalleri- och den finare rid- eller kor-hästen till föremål för sina målningar. Denne har han framställt än i dramatiska ögonblick, såsom vid eldsvådor, vid ankomsten af ett lokomotiv, på täflingsbanan (nämnas må En kasserad nummerhäst), än i lugnare scener från lägret och fältmanövern, ofta med en komisk anstrykning, än, och måhända hälst, som porträtt. upk.
Arsin, kem. Se Arsenik.
ArsPnoé, namn på flere egyptiska prinsessor af Ptolemseernas ätt. 1) Modern till Ptolemaeos I Lagi, ättens stamfader och rikets grundläggare. - 2) En dotter till denne och hans half-syster Berenice. Denna A. förmäldes först med konung Lysimachos i Tracien; efter dennes död, sedan hennes två söner blifvit mördade i moderns armar af hennes halfbror, Ptolemaeos Ke-ravnos, förvisades hon till Samothrake, men flydde derifrån till Egypten och blef förmäld med sin halfbror Ptolemaeos II Philadelphos. Med denne hade hon sonen Ptolemaeos III Evergetes, som blef faderns efterträdare. - 3) En dotter till den sistnämnde, gift med sin broder Ptolemaeos IV Philopator och med honom moder till Ptolemaeos V Epiphanes. - 4) En dotter till Ptolemaeos XIII Avletes och syster till den namnkunniga Kleopatra, på hvilkens befallning hon blef mördad.
Arsi'noe, i forntiden namn på flere städer i Egypten, uppkallade efter dottern till Ptolemaeos Lagi. Den förnämste af dem låg vid sjön Moeris och kallades förut af grekerna Krokodilopolis-, nu heter han Medinet-el-Fa-jum.
A'rsis, Grek., "höjning", metr.} är beteckning för den starka eller betonade delen af en vers-
Källa: Project Runeberg ·