Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf

Originalsida 693
Originalsida 693
Originalsida 692
Originalsida 693
692–693

Sida 693

Avon

1369

Åvianus-Avon.

1370

henne uppkallade depart, och förenar sig med Tarn i depart. Tarn-et-Garonne. - 2) Depart, i södra Frankrike, motsvarande östre delen af den forna provinsen Guienne. 8,743 qv.-kilom. (158,8 qv.-mil). 402,474 innev. (1872). Depart, ligger på sluttningen af Auvergne-bergen i n. Ö. och Sevennerna i s. ö. Hufvudnärin-gen är boskapsskötsel. Berömd är Roquefort-osten, beredd af fårmjölk. Stor rikedom på mineral, stenkol, jern, alun m. m. samt på mineralkällor. Hufvudstad: Rodez.

AviänilS, författare till 42 på elegisk vers skrifna latinska fabler, lefde sannolikt i slutet af 4:de och början på 5:te årh. e. Kr. Hans fabler nyttjades under medeltiden såsom skolbok, till följd hvaraf en mängd tillägg, parafraser och efterbildningar af dem framkallats. Språket är tämligen rent, ehuru icke fritt från ordprål. Versbyggnaden är god. n. idh.

AviärJum (Lat., af avis, fogel), fågelhus, stor fågelbur. Jfr A q var iu m.

Av'lC'enna, arabisk läkare och filosof. Se Arabiska literaturen, spalt. 943 och 946.

Avi'cula margantifera, zool. Se Perl-mussla.

Aviénus, Rufius (Rufus) Festus, latinsk skald, hufvudsakligen öfversättare och efterbil-dare af andras verk, lefde i sista hälften af 4:de årh. (prokonsul 366 och 372). Hans arbeten äro företrädesvis lärodikter. Af hans på vers efter äldre källor utarbetade beskrifning öfver Europas vestra och södra kuster finnes qvar skildringen af kuststräckan från Atlantiska hafvet till Massilia. Avieni framställning är ledig, dock ej utan retorisk svulst. Hans lärdom var omfattande. B. Tdh.

Avi Q lian O [aviljäno], stad i italienska prov. Basilicata, n. v. om Potenza. 15,982 innev. (1871).

Avignon [avinjo'n§;], hufvudstad i franska depart. Yaucluse i Provence, vid venstra Rhöne-stranden, ej långt från Durance's mynning. 38,196 innev. (1872). Säte för en ärkebiskop. Staden är omgifven af murar, uppförda 1346- 68. Han eger omkr. 40 kyrkor, men störste delen af dess fornlemningar hafva blifvit förstörda under revolutionerna. Bland offentliga byggnader må nämnas påfvarnas forna palats, katedralen Notre dame des doms och det berömda "Museum Calvet" (med ett bibliotek på 70,000 band och 1,500 manuskript). Liflig handel och industri. Målarna Mignard och J. Yernet samt Petrar-cas Laura voro födda der. - A., som ursprungligen var en gallisk stad, koloniserades af romarna 48 f. Kr. och fick då namnet Avenio. Efter att hafva tillhört burgunder, vestgoter och franker tillföll det grefskapet Provence 1251. Det var 1309 till 1377 residens för sju påfvar ("påfvarnas babyloniska fångenskap") och sedan för flere motpåfvar. 1348 köpte påfven staden af drottning Johanna I af Neapel, och den tillhörde sedan påfvestolen till år 1797, då den genom freden i Tolentino afstods åt Frankrike. Flere kyrkoförsamlingar höllos i A. under 13:de och 14:de årh.

A'vila. 1) Spansk provins i sydvestre delen af Gamla Kastilien, 7,722 qv.-kilom. (140

qv.-mil). 175,219 innev. (1870). Landet genomstrykes i s. af Sierra-Guadarrama-bergen. Af stor betydelse är fårskötseln; provinsens me-rino-får gälla för de bästa i hela Spanien. - 2) Hufvudstad i nyssnämnda provins, vid foten af Sierra d'A. Omkr. 6,600 innev. Staden, som är säte för en biskop, eger en gotisk katedralkyrka från 1109 och ett moriskt slott. A. fans redan i 4:de årh. e. Kr. Universitet 1482-1808.

A'vi la, Gil Gonzales de, spansk historieskrifvare, jesuit, f. omkr. 1577, d. 1658. Han skref historiska arbeten öfver Henrik III af Kastilien och Filip III samt om Salamanca och om den kristna kyrkans grundläggning i Vestindien.

AVila y Zuniga [dsu'njiga], Luiz de, spansk diplomat, general och historieskrifvare, f. omkr. 1490. Han var Karl Y:s förtrogne vän och någon tid hans sändebud i Rom samt åtföljde honom på krigstågen till Afrika och i Tyskland. Schmalkaldiska kriget beskrefs af honom i Gom-mentarios de la guerra de Alemana., hecha por Carlos V en 1546 y 1547, hvilket arbete flere gånger blifvit öfversatt på främmande språk.

Aviles, hamnstad i spanska prov. Oviedo (Asturien), n. om hufvudstaden Oviedo. Omkr. 7,400 innev.

Avis [avi], Fr., handelst., underrättelse, meddelande. - Avis 1. Avisa, pl. Avis or, det äldre namnet på tidningar. - Avisbref, bref med underrättelse om afsända varor, dragna vexlar o. s. v. - Avisera, underrätta.

AvTSO 1. Aviso-fartyg, snällgående fartyg, vanligen lätt bestyckadt, afsedt för rekognose-ringar, fortskaffande af bref, order o. s. v. A v i s o-ångare, ångfartyg användt som aviso. R. P.

A Vl'8ta (af Lat. videre, se), Ital., musikt., vid första påseendet, från bladet. Synonymer äro: Å livré ouvert, A prima vista, Å vue. - Handelst., vid uppvisandet (af en vexel).

AvTz-orden (efter staden Aviz i Portugal), en portugisisk militärorden, stiftades 1143 (1147) i ändamål att verka för morernas fördrifvande, men förvandlades 1162 af Alfons I till en andlig riddareorden. 1789 ombildades han af drottning Maria till en militärisk förtjenstorden. Ordenstecknet, ett grönt, emalj eradt kors med lilje-formiga ändar, bäres i grönt band.

Avlöna (Ital. Valona, Albanes. Vljones), hamnstad i turkiska Albanien, vid en vik af Adriatiska hafvet. Omkr. 6,000 innev. Säte för en grekisk metropolit och en turkisk san-sjak. Handel i synnerhet med sköldpaddor. A. hette fordom Aulön och tillhörde det grekiska Illyrien.

Avoirdupoids [avoardypoa'], Fr., benämnes en i England använd vigtsenhet, hvilken infördes år 1532 af Henrik YIII. Den är lika med 1,067 sv. skalp.

A'VOla 1. Aula, hamnstad på sydöstra kusten af Sicilien. 11,912 innev. (1871).

Avon [även], keltiskt ord, som betyder flod, är namn på flere strömmar i England, bland hvilka de märkligaste äro följande: 1) Upp er A. (Öfre A.), biflod till Severn. Hon flyter förbi Warwick och Stratford. Efter denna flod har

Källa: Project Runeberg ·