Sida 243
Alleghany-bergen
förena fostret med modern, och hvilken delvis sammansmälter med chorion till bildande af moderkakan (placenta). A. försvinner såsom särskild hinna inom hafvandeskapets andra månad, men har då gifvit upphofvet till uringången, ur hvars nedre del urinblåsan utvecklas. Den innehåller en tid en vätska, i hvilken finnas urinämne och urinsyra, möjligen bildade i urnjurarna (Wolfska kropparna). G. V. D.
Allantois förekommer troligen hos alla ryggradsdjur -- ehuru hos de lägre (fiskar och groddjur) endast ofullständig -- såsom en blåsformig urholkning på ofvan uppgifna ställe och utan att i sin tillväxt framträda utanför embryots kropp. Så länge detta förhållande icke var påpekadt, antog man, att allantois saknades hos de lägre ryggradsdjuren, och kallade dessa derför Anallantoidea, i motsats till den grupp, som bildas af däggdjur, foglar och kräldjur, hvilka kallades Allantoidea. Se Amnios. F. A. S.
Alla polacca, Ital., musikt., i polonäsens stil och tidsmått.
Alla prima, Ital. Målning alla prima kallas inom oljemåleriet det förfaringssätt, då man på en gång, utan att öfvermålningar sedan komma i fråga, ger åt hvarje del af bilden den färg, som han skall hafva på den färdiga taflan. Detta målningssätt användes ej ofta, enär det af konstnären kräfver mycket stor djerfhet och säkerhet i behandlingen. Vanligen målas med undermålning.
Allard [alla'r], Jean François, fransk officer, öfverbefälhafvare för hären i Lahore, f. 1785. År 1815 lemnade A., som varit adjutant hos marskalk Brune, Frankrike och begaf sig till orienten. Efter att hafva besökt Egypten, Persien (Abbas Mirsa) och Afganistan kom han till den då sjelfständige staten Lahore. Af herskaren derstädes, Rundsjit Sing, sattes han i spetsen för Lahores här, hvilken han ombildade efter franskt mönster. Han dog i Pesjaur 1839.
Alla själars dag, romersk-katolsk kyrkofest, som firas den 2 Nov. till de aflidnes minne och fromma: genom böner, förböner och almosor skola de efterlefvande söka lindra själarnas lidanden i skärselden. Denna fest uppkom 993 i klostret Clugny och blef 998 påbjuden såsom allmän kyrkofest. Äfven somligstädes i lutherska kyrkan högtidlighålles nämnde dag såsom en minnesdag. G. O. L.
Allativus (af Lat. allatus, af afferre, föra till), en kasus i finskan, hvilken bildas med ändelsen lle och ursprungligen betecknar det ställe eller föremål, till hvars yta eller närhet en rörelse sker. Derur hafva sedan andra betydelser utbildat sig, t. ex. den af andra språks dativ. V.
Alla zoppa, Ital., musikt., i synkoperad stil. Se Synkope, musikt.
Allbo. 1) Härad i Småland, Kronobergs län. Arealen 326,680 tnld. 749 23/24 ofm., 536 7/12 fm. mtl. 30,996 innev. (1874). Häradet består af följande sockendelar och socknar: en del af Skatelöf, hela Vestra Torsås, Härlunda, Virestad, Moheda och Ör, en del af Aneboda, hela Lekaryd, Aringsås, Qvenneberga, Hjortsberga, Slätthög, Mistelås, Vislanda, Blädinge, Stenbrohult och Härlöf. -- 2) Kontrakt i Vexiö stift, 33,082 innev. (1874). Dit höra följande pastorat: Skatelöf, Vestra Torsås och Härlunda, Virestad, Lekaryd och Aringsås, Moheda, Ör och Aneboda, Hjortsberga och Qvenneberga, Slätthög och Mistelås, Vislanda och Blädinge, Stenbrohult samt Härlöf (det sistnämnda annex till Öjaby af Kinnevalds kontrakt).
Allbotsrot, bot., ett i Norrbotten förekommande namn på Bockroten eller Ängs-anisen (Pimpinella Saxifraga L.).
Allböke, socken på Öland. Se Alböke.
Allé (Fr. allée, af aller, gå), väg eller gång, som är på båda sidorna omgifven af träd.
Allegat (af Lat. allegare, åberopa), anfördt, åberopadt ställe (i en skrift); åberopad handling, bilaga.
Alleghany [alligä'nni], flod i Förenta staterna, Pennsylvanien. Hon rinner upp på Alleghany-bergen, n. om Pennsylvanien, och bildar i närheten af Pittsburg, 1,138 fot öfver hafvet, genom sitt sammanflöde med Monongahela, floden Ohio. Ända från sitt utlopp och till staden Olean är A. segelbar för flodbåtar. O. A. S.
Alleghany-bergen [alligä'nni-] l. Appalacherna, en bergsträckning, som längs Atlantiska hafvet genomstryker Nord-Amerikas Förenta stater mellan n. ö. och s. v. De börja i norra delen af staten Alabama på ungefär 34° n. br., långt ifrån oceanen, gå sedan i nordöstlig riktning, allt mer närmande sig kusten, till 42° n. br., der de vända sig något mera mot n., och sträcka sig sedan bortom 47° n. br. De bestå af 6--12 jämnlöpande åsar, mellan hvilka breda, fruktbara längddalar framlöpa. De genomskäras äfven af tvärdalar, genom hvilka floderna söka sig väg till Mississippis vattenområde och till hafvet. Alleghany-bergens bredd är 20--25 mil, deras medelhöjd 3,400 f. De vigtigaste delarne äro: Blå bergen, den östligaste parallel-åsen, Cumberland-bergen, den vestligaste (i Tennessee och Kentucky), de egentliga Alleghany-bergen (i Virginien och Pennsylvanien), den Appalachiska högslätten, det gemensamma namnet på höglandet mellan de yttersta parallel-åsarne i ö. och v., genomdragen af Kitatin-kedjan, hvars särskilda delar heta Iron-, Smoky- och Unaka-bergen, slutligen Catskill-bergen i New-York, s. v. om Albany. A:s högsta toppar äro Black-Dome (6,288 fot), Smoky-Dome (6,250 fot) och Mount Guyot (6,224 fot), mellan 35° och 37°, i vestra delen af Nord-Karolina. Alleghany-bergen, som innehålla alla slags bergarter, från urberget till de yngsta bildningarna, äro rika på jern, stenkol, guld och bergsalt. Jernmalm finnes i utomordentlig mängd från Kanada till Alabama. Det appalachiska stenkolsfältet, det största i nya verlden, sträcker sig genom Pennsylvanien, Ohio, Virginien, Kentucky och Tennessee och har en ytvidd af 3,000 qv.-mil samt nästan vågräta lager. Guldregionen omfattar den sydligaste delen af A.: sluttningarna åt Virginien, Georgien och de båda staterna Karolina samt de vestliga sluttningarna åt Tennessee och Alabama. Blå bergen äro äfven rika på koppar,
Källa: Project Runeberg ·
