Sida 571
Arrhenius, Karl Axel
1125
Arrest-Arrhenius,
1126
Arrest (Fr. amt, af Lat. prep. ad och restare, stå qvar), jur. l:o. En lindrigare art af s. k. frihetsstraff, som, i disciplinmål, af vederbörande befälhafvare och, vid ringare förbrytelser mot straiflagen för krigsmakten, af krigsdomstol ådö-mes krigsmän. Denna straffart skiljer sig från de öfliga frihetsstraffen deri. att den enligt regeln ej verkställes i de vanliga fängelserna. Enligt de svenske krigslagarna af d. 11 Juni 1868 förekommer arreststraffet i olika grader, nämligen: arrest utan bevakning, som användes för officerare och underofficerare, verkställes i eget rum eller tält och kan skärpas genom tillagdt förbud att mottaga besök; vakt -arrest, som ådömes såväl befäl som manskap, och försiggår i låst eller bevakadt ljust rum eller tält å ställe, der trupp är förlagd eller eljest samlad; - för den som undergår vaktar-rest är det förbjudet att emottaga besök, der det ej för särskildt fall medgifves; för manskap kan vaktarresten skärpas genom mistning af sängkläder; - slutligen förekomma arrest vid vatten och bröd samt mörk arrest, hvilka kunna åläggas underbefäl och manskap och verkställas i militärhäkte, den förre i enlighet med de föreskrifter, som allmän lag stadgar angående verkställighet af fängelse vid vatten och bröd, och den senare i mörkt enrum. - 2:o. Arrest nyttjas äfven såsom benämning å den lokal, som användes till militärhäkte. - 3:o. I främmande processlagar förstås med arrest det exekutiva förfarande, hvarigenom, till säkerhet för den, som begärt åtgärden, en person antingen underkastas inskränkningar i sin personliga frihet: personal-arrest, eller ock beröfvas den fria dispositionen öfver sin egendom: real-arrest, vare sig med afseende på hela sin förmögenhet: gener al-arrest, eller med afseende på någon del deraf: special-ar res t. Genom personal-arrest förhindras den, mot hvilken arresten är riktad, att begifva sig från en bestämd ort; genom real-arresten hindras han att bortföra eller sjelf disponera öfver den med arrest belagde egendomen. Jfr Qvarstad och Seqvester. L. A.
Arrest-proceSS, jur., kallas inom processrätten det summariska förfarande, som eger rum i mål angående personal- eller real-arrest. Jfr Arrest 3:o.
Arresö, Danmarks störste insjö, fordom en vik af Issefjärden på Själland, numera förbunden med denna genom en kort å, som drifver en del maskiner i Fredriksvärks fabriker. Sjön är omkr. l dansk qv.-mil stor, men ingenstädes djup.
Arre'tium, geogr. Se Arezzo.
A'rrha, Lat. (trol. af hebreisk stam), betyder en summa penningar eller ett värdeföremål, som vid afslutandet af ett aftal gifves af den ene kontrahenten till den andre såsom tecken till aftalets fullbordande och på visst sätt äfven till säkerhet för dess uppfyllande. En särskild användning har arrha i den romerske rätten såsom tecken till ingåendet af en trolofning (arrha sponsalis 1. sponsalitm). Jfr Handpenning, Städjepenning. i. s. L.
Arrhén v. Kapfelman, Erik Jakob, svensk tonsättare, f. 1790, d. i Stockholm 1851. Han var musiklärare vid krigsakademien på Karlberg och ledamot af Musikaliska akademien. Sin stora musikaliska talang egnade A. företrädesvis åt den nationelt svenska sånggudinnans tjenst, i det han på ett melodiskt tonspråk öfversatte många bland våra store skalders sånger, t. ex. den härliga och allmänt sjungna qvar-tctten Våren är kommen, med ord af C. F. Dahlgren. Dessutom komponerade han, dels för solo och dels för flere stämmor, musik till Kärleken af Ling, Den siste kämpen af Geijer, Vårsång af Stagnelius, Blommorna af Atterbom, Fjällblommor, Karl XII:s fältmarsch, Skandinavisk folksång; sånger och melodramer till Shakspeares Macbeth, chörer till Lings Agne, Heliga Birgitta, Engelbrekt, till Lidners Medea m. m.; en stor symfoni med titel Grekernas första seger vid Missolonghi; kyrkomusik o. s. v. A. L.
Arrhenius, svensk porträttmålare. Se Are-nius, O.
Arrhenius, Jakob, psalmdiktare, föddes 1642 i Linköping och tillhörde den gamla, ursprungligen tyska ätten Kapfelman. Af Stjernhjelm kallades han 1667 att tjenstgöra i det s. å. inrättade antikvitetskollegiet i Upsala, der han fyra år förut hade blifvit inskrifven som student. Han utnämndes 1677 till akademi-sekreterare och adjunkt, 1680 till akademi-räntmästare och 1687 till professor i historia. Professuren lemnade han emellertid 1716 med vederbörligt tillstånd åt sin äldste son, Lars, och tillbragte sedan sina återstående dagar på sin nära Upsala belägne gård, Hembringe, der han dog 1725. - Såsom räntmästare inlade A. många och stora förtjenster om Upsala universitet, t. ex. genom upprättandet af dess räntekammare och ordnandet af dess vidlyftiga penningeangelägenheter. Men det är företrädesvis såsom psalmsångare A. fortlefvat i efter-verldens hågkomst. Ar 1689 utgaf han en samling Psalmepr öfver, som redan 1691 utkom i en tillökad och förbättrad upplaga. I Svedbergs psalmbok (utgifven 1694) finnas af honom 31 psalmer, dels original, dels öfversätt-ningar, och af dessa intogos 26 i 1695 års psalmbok. I 1819 års psalmbok äro bland Arr-henii egna psalmer nummer 29, 33, 213 och 246 (?) bibehållna och bland hans öfversätt-ningar 52, 155, 178, 204, 205, 215, 244, 268, 269, 464, 477 och 479.
Arrhenii psalmer m. m. äro utgifna af P. Hanselli i "Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin", del. YII (1867).
Arrhenius, Karl Axel, kemist, föddes 1757 i Stockholm. Redan tidigt anställd vid artilleriet, deltog han med utmärkelse i 1788 års fälttåg i Finland. 1801 befordrades han till fälttyg-mästare och major vid Svea artilleriregimente. 1816 erhöll han uppsigt öfver kruttillverkningen och krutproberingen i riket, hvilken befattning han med utmärkt nit och till kruttillverkningens båtnad innehade till sin död, 1824. Sina kemiska kunskaper inhemtade A. på K. myntets laboratorium, under ledning af den
36*
Källa: Project Runeberg ·
