Sida 797
Barnvatten
bemärkelse betecknar ordet, äfven dels en tid af 6--8 veckor efter nedkomsten, dels det tillstånd, i hvilket den förlösta qvinnan, barnsängsqvinnan, under denna tid befinner sig. Under dessa veckor försiggå vigtiga förändringar inom qvinnans kropp, i det att hennes bäcken-organ återgå till samma tillstånd, som de hade före förlossningen, och brösten träda i full verksamhet med mjölk-afsöndringen. Nyss angifna, för öfrigt normala, förändringar äro i synnerhet under den första veckan efter nedkomsten af en så omfattande och ingripande beskaffenhet, att de, om skadliga inflytelser tillkomma, kunna leda till sjukdomar af allvarsammaste art. Det är derför af stor vigt, att gifna föreskrifter noggrant efterlefvas samt att den största renlighet och försigtighet iakttages. M. S-n.
Barnsängsfeber l. Puerperalfeber kallas en svår febersjukdom, som angriper barnsängsqvinnor, i synnerhet under de förste dagarna efter förlossningen. På samma sätt som den närslägtade varförgiftningen (pyemi, septihemi) uppträder han under betydligt skiftande former och vexlande symptom. Liksom varförgiftningen tager sin utgång från någon yttre skada, så har barnsängsfebern till angreppspunkt de skador, som vid förlossningen uppkomma i qvinnans bäcken-organ. Smittofröen så att säga inplanteras i dessa, utveckla sig hastigt samt förgifta och undergräfva organismen, så att merendels döden blir en följd, och detta ofta redan inom några få dagar. Sjukdomen kan inympas genom i sönderdelning stadda ämnen, hvilka öfverföras på en nyss förlöst qvinna medelst den undersökandes fingrar, medelst instrument, gångkläder, sängkläder, möbler eller medelst luften. Han kan ock framkallas genom blodlefrar, rester af moderkakan o. d., som stannat i lifmodern och der börjat undergå förruttnelse (då s. k. sjelfinfektion eger rum). Pyemien uppträder hufvudsakligen på lasaretten, emedan sönderfallande ämnen finnas hopade å sådana ställen. Af samma orsak tillhör barnsängsfebern förlossningsanstalterna; om han också ej var alldeles obekant för de gamle, blef han dock allmännare och närmare känd först efter upprättandet af detta slags anstalter, hvilkas fruktade mordängel han sedan städse varit. År 1664 iakttogs barnsängsfebern på Hoôel Dieu i Paris, och sedan har han åter och åter, i större eller mindre epidemier, hemsökt nästan alla verldens och äfven åtskilliga gånger Sveriges förlossningsanstalter, å hvilka, enligt Sundhetskollegii årsberättelser, under decenniet 1865--74 icke mindre än 854 sjukdomsfall iakttogos, med en dödsprocent, som vissa år uppgått till mer än 78. Utanför dylika anstalter förekommer sjukdomen mera sällan, och i sådana fall merendels bland en serie barnaföderskor, som betjenats af en och samma barnmorska eller en och samme läkare. Sedan sjukdomen utbrutit, äro utsigterna för en lycklig utgång ringa; men deremot kan till hans förekommande mycket göras -- och under senare tider har mycket blifvit gjordt -- dels genom ventilation, den strängaste renlighet samt desinfektion och dels genom att i tid afskilja de sjuke från de friske. M. S-n.
Barnum [barnöm], Phineas Taylor, amerikansk äfventyrare, föddes 1810 i Bethel (Connecticut) och försörjde sig efter sin faders död först med landthandel i förening med lottförsäljning. Omkr. 1830 började han i Danbury (Connecticut) utgifva en veckotidning, "The herald of freedom", hvilken ådrog honom en process, som slutade med hans arrestering och ekonomiska ruin. Efter ett par års kringstrykande lif begaf sig B. till New-York, der han 1834 väckte uppseende genom förevisandet af en negrinna, som han uppgaf hafva varit Washingtons amma och vara 160 år gammal, ehuru hon vid sin s. å. inträffade död befans vara endast omkr. 75 år. 1840 inköpte han Scudders amerikanska museum, hvilket han genom förevisande af åtskilliga vidunderligheter (bl. a. en sjöjungfru, vanskapliga missfoster m. m. d.) gjorde mycket besökt af den skådelystna allmänheten. 1843 förband han med sig den ryktbare dvärgen Charles Stratton (general Tom Thumb), med hvilken han i 3 års tid for omkring i Amerika och Europa, hvarunder han förtjenade en ansenlig förmögenhet. 1850 engagerade han Jenny Lind för 150 konserter i Förenta staterna och förstod att genom åtskilliga finter drifva upp biljettprisen så högt, att Jenny Linds inkomst blef 200,000 dollars och hans egna öfver 500,000. Olyckliga spekulationer orsakade likväl hans bankrutt 1856. Efter att hafva träffat aftal med sina fordringsegare började B. åter förevisa sitt museum, hvilket dock sedermera två gånger brann upp. 1874 uppförde han i New-York en ofantligt stor cirkus af jern. -- B. har dessutom uppträdt såsom nykterhetspredikant och hållit åtskilliga föreläsningar, bl. a. Om humbugen, Om konsten att blifva rik o. s. v. Han har utgifvit The life of P. T. Barnum, written by himself (1855; utgifven på svenska 1859 under titeln "Barnum, puffarnas konung"), The humbugs of the world (1865), Struggles and triumphs, an autobiography (1869).
Barnvatten (liquor amnii) kallas den vätska, som inneslutes inom ett fosteräggs innersta hinna, amnios, och omedelbart omgifver fostret, hvilket -- enligt den berömde Joh. von Hoorns ord -- flyter deri "som en fisk uti en sump, så at thet effter behag kan röra sina lemmar af och till". Denna vätska är i början af hafvandeskapet klar, antager längre fram en gul- eller grönaktig färgton, grumlas ofta eller blir mjölkig genom från fostret afstötta öfverhudsfjäll, ullhår, m. m., har fadd lukt och smak, visar starkt alkalisk reaktion samt innehåller ägghvita och de salter, som vanligen förekomma i vätskor, hvilka äro analoga med den nu ifrågavarande. I förhållande till fostrets vigt är barnvattnets qvantitet störst under hafvandeskapets förste månader, men ökas till sin absoluta mängd alltjämt, ända till hafvandeskapets slut. Den då befintliga qvantiteten, vexlande mellan några få matskedar och 6--8 kilogram, är i medeltal l--2 kilogram.
Barnvattnet håller under hafvandeskapet fosterhinnorna (och dymedelst äfven lifmodern) vederbörligen utspända, lemnar derigenom fostret utrymme för rörelser och tillväxt, skyddar
Källa: Project Runeberg ·
