Sida 119
Afskärning
Den hamitiska gruppen, hvilken omfattar ett betydligt antal språk, är ännu otillräckligt känd; de nyaste forskningarna hafva dock ådagalagt, att en ganska nära frändskap finnes emellan denna grupp och den semitiska. Nordöstra Afrika kan anses som den hamitiska gruppens stamort, och dess vigtigaste språk, fornegyptiskan, innehåller otvifvelaktigt de äldsta skriftliga minnesmärken af mensklig odling, bevarade i de heliga hieroglyferna. Ur fornegyptiskan utvecklade sig den demotiska dialekten och vidare den ännu lefvande, koptiskan, som upptagit en mängd främmande element från så väl grekiskan som arabiskan. Den sp>semitiska gruppen anses vara inflyttad från Asien, men detta är dock endast en sannolik gissning, som icke stärkes af det ständigt växande antalet semitiska språk, hvilka upptäckas i östra Afrika. De vigtigaste dit hörande språken äro de etiopiska (gees), amhariska och tigre samt den i följe med islam öfver Egypten och Nord-Afrika vidt utbredda arabiskan. -- Den tredje och största, men minst undersökta gruppen, omfattande de i Afrika inhemska negerspråken, sönderfaller i två afdelningar, en centralafrikansk och en sydafrikansk. Af dessa har den förra blifvit behandlad af Kölle i hans arbete Polyglotta Africana (London 1854) och af Barth i Collection of vocabularies of Central-African languages (Gotha 1862--66) samt delad i åtskilliga underafdelningar, hvilka åter hvar för sig omfatta en mångfald af dialekter. Till de sydafrikanska språken höra enligt Bleek, som om dem utgifvit Comparative grammar of south african languages (London 1862--69) två grupper: de hottentottiska och bantuspråken samt dessutom boschmännens språk, som dock ännu är föga undersökt. -- En stor mängd språk finnas, som nästan endast äro kända till namnet, och många torde ännu återstå att upptäcka. -- De mest bekante forskarne i de afrikanska språken äro missionärerna Kölle, Kraps, Isenberg och Moffat m. fl. samt Barth, Bleek, Lepsius, Fr. Müller, Prætorius och Halévy, hvilka alla inlagt stor förtjenst genom utgifvande af språkläror, ordböcker, jämförande och kritiska arbeten m. m. -- Då negerspråken sakna egen skrift, kunna de egentligen icke ega någon literatur. Missionärerna hafva emellertid sökt öfversätta bibeln och några andra skrifter till flere afrikanska språk. Man har äfven på senare tid börjat samla, tolka och utgifva dessa folks muntliga berättelser, sånger och ordspråk m. m. Kölle, African native literature (London 1854), Bleek, Reynard the fox in South-Africa or Hottentot fables and tales (London 1864) samt Calloway, The religious system of the Amazulu (Natal 1868).
Afrodit (af Grek. Afrodite), miner., ett sjöskum, till utseende och sammansättning liknande mineral från Långbanshyttan i Värmland. P. T. C.
Afrodite, Grek. myt., kärlekens och skönhetens gudinna. Se Venus.
Afrusta örlogsfartyg, sjöv., nedtaga rår, stänger och öfriga rundhult samt föra i land segel, tackling, ankare, ammunition m. fl. uppbörder och utredning. R. N.
Afrättning. Se Dödsstraff.
Afrösningsjord, jur., den jord, som vid skifte afrösas eller afskiljes från inegor, derför att hon ej är odlad eller ej anses kunna med fördel odlas till åker eller äng. Den odlade eller odlingsbara marken kallas inrösningsjord. E. P.
Afsked, administrat., den handling, hvarigenom en i offentlig tjenst anställd person, efter af honom frivilligt gjord ansökan, frikallas från sin tjenstebefattning. Afskedet beviljas, enligt regeln, af den myndighet, som utnämnt till ämbetet eller tjensten. Är denna myndighet konungen, afger dock först det ämbetsverk, hvarunder den afskedssökande närmast lyder, utlåtande öfver sökandens anhållan. Genom utlåtandet skall utredas, huruvida hinder för afskedets beviljande förefinnas. Då tjensteförhållandet är ett ömsesidigt kontraktsförhållande mellan staten och tjenstemannen, kan det nämligen ej (såvida icke, såsom i afseende å förtroendeämbetsmän, särskildt stadgande finnes) ensidigt brytas, och således kan staten, om dess intressen det kräfva och giltiga skäl för ansökningen ej blifvit anförda, vägra afsked. Ur denna grundsats härleder sig det i Sverige gällande stadgandet, att militärer i krigstid icke kunna få afsked för annat än sjukdom, hög ålder o. d.
Afskrifva, taga afskrift af något, kopiera (subst. afskrift). Handelst., ur räkenskapsböcker afföra en obetalt fordran, kassabrist eller annan förlust; afföra den del eller procent, afskrifningsprocenten, hvarmed en varas värde minskats genom nötning, bortdunstning o. s. v.; nedsätta föremål (t. ex. inventarier) till ett lägre värde än det förut i räkenskapsböckerna uppgifna (subst. afskrifning).
Afskrotning, tekn., jernpjesers bearbetning genom borthuggning af ojämnheter o. d. med en mejsel, skrotmejsel. W. C.
Afskräckningsteori, jur., kallas den straffrättsteori, enligt hvilken strafflagstiftningens ändamål är att hindra förverkligandet af den i menniskans sinliga natur grundade driften till brott genom att stadga, att på brottet ovilkorligen skall följa ett ondt, som är större än det tvång, hvilket brottslingen underkastar sig genom att beherska den brottsliga driften, och sålunda förekomma brott. Teoriens upphofsman är den namnkunnige bajerske juristen A. R. v. Feuerbach.
Afskrädeshög, en svensk, i arkeologien stundom nyttjad öfversättning af det danska ordet Kjökkenmödding, hvarmed man förstår en samling qvarlefvor af födoämnen och till deras beredning använda eldstäder, verktyg m. m, från forntiden, företrädesvis från stenåldern. Se Kjökkenmödding.
Afskärning, ett malmlagers, geol. När ett malmlager tvärt upphör emot eller afbrytes af någon främmande bergart, säger man, att malmen lidit afskärning af dessa bergarter. Förhållandet kan dels bero på någon för-kastning eller förskjutning inom berglagren, hvarvid malmlagret
Källa: Project Runeberg ·
