Sida 249
Allmänna barnbördshuset
Efter statshvälfningen 1809 gjorde sig genast behofvet af ett ordnadt bevillningsväsende gällande. Den personella bevillningen blef 1812 en personel skatt i egentlig mening, lika för alla utan afseende på stånd eller lefnadsvilkor. Med afseende å inkomstbevillningen försöktes 1810 det s. k. progressiva systemet, hvilket dock vid tillämpningen mötte stora svårigheter, hvarför man 1812 öfvergick från progressivafgift å inkomst till additionel progressivafgift å sjelfva afgiften; men 1815 öfvergafs jämväl detta system, och jämnlik beskattning af all fastighet och all inkomst af kapital eller arbete uppställdes såsom grundregel. Sistnämnda system har sedermera allt jämt varit rådande, men under den fortsatta tillämpningen uppkommo en mängd utväxter på systemet, och efter fyratio år qvarstod grundtanken knappast annat än på papperet. Rikets ständer begärde då en utredning, som verkställdes af en komité, hvars betänkande (tryckt i Stockholm 1859) innehåller en vidlyftig och upplysande historik samt ett förslag till ny författning i ämnet, uteslutande grundad på jämnlikhetsprincipen. Bevillningsstadgarna för 1861 och alla senare år äro uppgjorda i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnda komitéförslag.
Den för 1875 gällande bevillningsstadgan (af d. 17 Oktober 1873, med smärre ändringar af d. 18 September 1874) är indelad i tre artiklar, hvarjämte hon innehåller föreskrifter om bevillningsafgifternas påförande, uppbörd, afkortning och redovisning. Första artikelns bevillning, eller personlig skyddsafgift, erlägges med 40 öre för man och 20 öre för qvinna af hvarje person, som skall utgöra mantalspenningar. Lappmarkernas befolkning är likväl befriad från denna afgift. Andra artikeln stadgar bevillning af fastighet med 3 öre för hvarje 100 kronors taxeringsvärde å jordbruksfastighet och 5 öre för 100 kronors värde af annan fastighet. För kronohemman, upplåtna under åborätt, och för å lön anslagna boställen betalar innehafvaren. All annan staten tillhörig fastighet är befriad, likaså allmänna stiftelsers egendom, kanal- och vägbyggnader, bönehus m. m. För inkomst erlägges i bevillning 1 procent, men uppgår ej årsinkomsten till 400 kr., är den fri, och om inkomsten är 400 kr. eller mera, dock ej öfverskjutande 1,800 kr., undantagas från beskattning 300 kr. Befriade äro medlemmar af konungahuset äfvensom allmänna stiftelser, kommuner m. fl. samt nomadiserande lappar. Uti tredje artikeln äro sammanförda bevillningsafgifter för flere olikartade beskattningsföremål: gåfva, testamente, fynd, sedelutgifningsrätt m. m. Kbg.
Allmän rådstuga, jur. I städer utan stadsfullmäktige är allmän rådstuga det organ, genom hvilket kommunen utöfvar sin beslutanderätt i de ordnings- och hushållningsangelägenheter, som äro gemensamma för alla hennes medlemmar, så vida handhafvandet af dessa angelägenheter icke enligt gällande författningar tillkommer offentlig ämbetsmyndighet, eller ärendena, ehuru för kommunen gemensamma, icke röra kyrkan eller folkskolan. I städer med stadsfullmäktige är allmän rådstuga organet för val af stadsfullmäktige. Allmänna rådstugan består af stadens samtlige röstberättigade innevånare. Röstberättigade vid allmän rådstuga äro alla välfrejdade myndiga svenska undersåtar, som äro skyldiga att betala skatt till staden, på grund deraf att de äro derstädes uppförda till erläggande af allmän bevillning till staten för fast egendom eller för inkomst af kapital eller arbete (bevillning efter andra artikeln Bevillningsstadgan), och icke häfta för oguldna stadsutskylder, samt bolag, hvilkas lottflertal innehafves af välfrejdade svenska undersåtar, och för hvilkas rösträtt samma grund finnes som den för enskilda medlemmar af stadskommunen föreskrifna och som ej häfta för oguldna stadsutskylder. Hvarje röstberättigad eger en röst för bevillning, efter andra artikeln Bevillningsstadgan, till och med en krona, samt en röst för hvarje der utöfver efter nämnda artikel honom påförd hel kronas bevillning; dock må ingen utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar emot en femtiondedel af stadens hela röstetal efter röstlängden, eller i något fall för högre röstetal, än som motsvarar bevillningen för 10,000 kronors inkomst af kapital eller arbete.
I stad med öfver. 3,000 innevånare utöfvas kommunens beslutanderätt af stadsfullmäktige. I stad med 3,000 innevånare eller derunder beror det deremot på allmänna rådstugan att bestämma huruvida beslutanderätten skall öfverlemnas åt stadsfullmäktige eller utöfvas af allmänna rådstugan sjelf. För giltigheten af ett beslut i förstnämnda syfte fordras, att beslutet skall hafva blifvit fattadt med ett röstflertal af mer än två tredjedelar af de vid allmänna rådstugan närvarandes röstetal efter röstvärdet. Beslutet gäller för en tid af fem år. Samma röstflertal fordras äfven för beslut om afskaffande af stadsfullmäktige.
Allmän rådstuga skall i städer, der stadsfullmäktige ej finnas, hållas minst två gånger om året: en gång under Juni och en gång under December månad, inför magistraten, hvars ordförande äfven är ordförande i allmänna rådstugan, samt i städer med stadsfullmäktige en gång: i December månad, de år då stadsfullmäktige böra väljas. För besluts fattande fordras, utom i nyss nämnda tvänne fall, endast enkelt flertal af de afgifna rösterna efter röstgrunden. Vid lika röstetal gäller den mening, hvilken de flesta röstande efter hufvudtalet biträdt. Blifver pluraliteten ändock oafgjord, eger ordföranden utslagsrätt.
Allmänna barnbördshuset i Stockholm, som inrättades år 1775, efter Rikets ständers derom gjorda framställning och under ledning af professor David v. Schulzenheim, har till bestämmelse dels att, såsom välgörenhetsinrättning, till vård emottaga barnaföderskor under deras barnsängstid, dels att, såsom läroanstalt, lemna tillfälle till praktisk undervisning i barnförlossningskonsten såväl för medicine studerande som för barnmorskelärlingar. Anstalten står öppen för hvarje barnaföderska utan afseende på stånd eller vilkor, äfven om anmälningen skulle ske med förseglad namnsedel. Enligt gällande
Källa: Project Runeberg ·
