Sida 75
1. Adelung, Johann Christoph
artilleri, begagnade han sig af det tillfälle, som erbjöd sig att vid Chalmerska skolan i Göteborg förvärfva sig insigt i mekanik och andra dithörande ämnen. 1842 tog han afsked från artilleriet och ingick 1844 vid Värmlands fältjägare, men lemnade äfven detta regemente, 1852, för att inträda som löjtnant i den samma år bildade väg- och vattenbyggnadskåren. Vid denna tid började Adelskölds stora verksamhet som jernvägsbyggare, under hvilken han verkställt undersökningar för och uppgjort förslag till mer än 300 mil af Sveriges enskilda jernbanor och sjelf byggt öfver 70 mil af dessa samt utfört en mängd bro- och hamnbyggnader, sjöaftappningar, kanaliseringsarbeten m. m. -- 1857 blef A. tillförordnad chef och 1862 chef i norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet. Sistnämnda år blef han major vid väg- och vattenbyggnadskåren och förflyttades 1865 till chefskapet i mellersta vägoch vattenbyggnadsdistriktet, från hvilken post han tog afsked 1875, på samma gång han lemnade sin anställning som major vid nämnda kår. Förordnades 1865 till statens ombud vid Hjelmare kanal.
Adelsmöte. Den svenska adelns rätt att representeras vid riksdagen såsom ett särskildt stånd upphörde vid riksdagen 1865--66. Ridderskapet och adeln egde dock fortfarande, såsom korporation betraktad, att bevaka åtskilliga intressen af ekonomisk och privilegie-art. Detta föranledde stadgandet (genom riddarhus-ordningen af år 1866) af regelbundet återkommande sammanträden under namn af adelsmöten. Lagtima adelsmöte sammanträder hvart 3:dje år den 15 Februari eller närmaste helgfria dag. Det utser sjelf ordförande och riddarhus-direktion, mottager dennas berättelse och utser ett af 12 personer bestående riddarhus-utskott. Detta har att granska de betydliga kassor och fonder (år 1873: öfver 1,708,000 kronor), som stå under riddarhusdirektionens förvaltning, samt att afgifva utlåtande öfver nyss nämnda berättelse. -- Representationsrätten vid dessa möten är fastställd efter hufvudsakligen samma grunder, som voro gällande för ridderskapet och adelns delaktighet i riksdagarne. -- För privilegiefrågors afgörande, ändring i riddarhus-ordningen samt beslut om afyttring eller användning af ridderskapet och adelns gemensamma egendom fordras 2/3 af de afgifna rösterna. - Om så nödigt finnes, kan mellan tidpunkterna för de lagtima mötena urtima adelsmöte sammankallas af vare sig konungen eller riddarhus-direktionen. -- Hittills hafva adelsmöten hållits 1869, 1872 och 1875. J. H.
Adelsnäs, fordom kalladt Näs, Sveriges enda baroni, är ett frälse säteri i Åtvids socken af Linköpings län och beläget i en härlig natur, på gränsen till Småland, omkring 4 mil från Linköping. År 1764 inköpte krigsrådet, sedermera tit. landshöfdingen, Johan Adelsvärd egendomen Näs, hvilken jämte Åtvidabergs kopparverk och flere andra gods i Östergötland och Småland gjordes till fideikommiss under namn af "baroniet Adelsnäs", hvilket af k. majt. stadfästes 1783. Innehafvaren af A. eger patronat-rätt till Åtvids pastorat och tillsätter så väl kyrkoherde som komminister.
Sjelfva egendomen Adelsnäs med underlydande, tillsammans 33 1/24 mantal, är taxerad till 670,000 kr. Till baroniet Adelsnäs höra: i Östergötlands län 48 3/8 mantal, taxerade -- enligt uppgift af 1872 -- till 1,526,000 kr. (deri inberäknadt kopparverket) samt frälseräntor af 3 1/4 mantal och en tomt i Norrköping; i Kalmar län 16 mantal och frälseräntor af 7 3/8 mantal.
Adelsten (Adalstein), anglosachsisk konung i England (925--940). Se Athelstan.
Adelsvärd, svensk adlig och (från 1770) friherrlig ätt, hvars stamfader, ryttmästaren Johan Hultman, adlades och antog namnet Adelsvärd 1719.
1. Johan A., f. 1718, d. 1785, Johan Hultmans son, stiftare af det stora fideikommisset Adelsnäs, upphöjdes till friherre 1770, fick landshöfdings namn, heder och värdighet 1779.
2. Georg Nicolaus A., diplomat, f. 1810, den föregåendes sonsons son, sedan 1858 Sveriges minister i Paris. Hans fader, Göran Axel A., togs till fånga af fransmännen vid Stralsund 1807 och fördes till Frankrike, der han bosatte sig.
3. Reinhold Kasimir Oskar (Renauld Oscar d'), statsman, den förres broder, f. 1811, ingick i franska armén och deltog i fransmännens krig i Alger. Tog 1844 afsked ur krigstjensten. Nedsatte sig derefter i Nancy och utsågs till chef för nationalgardet derstädes. 1848 valdes han till medlem af nationalförsamlingen, röstade der för Napoleons presidentskap s. å., men drog sig efter statskuppen, 1851, tillbaka från det offentliga lifvet för att egna sig åt förvaltningen af sina egna och sin broders gods samt åt skriftställeri. Har af trycket utgifvit La liberté de conscience en Suède (1861) och Considérations sur la réformation et les lois de 1860 en Suède (1862).
Adelsö, socken i Upland, Stockholms län, Färentuna härad. Innefattar öarna Adelsö, Björkö och Kurö i Mälaren. Arealen 21,800 tunnland. 38 5/48 ofm., 19 15/16 fm. mtl. 601 innev. (1874). Konsistorielt pastorat af 3:je kl., Upsala stift, Svartsjö kontrakt.
Öarna i denna socken hafva sedan urminnes tider varit bebyggda och ega en stor rikedom på fornlemningar och minnesmärken af alla slag. På Adelsön, vid byn Hofgården, låg den historiskt bekanta kungsgården Alsnö, af hvilken ännu några obetydliga spår finnas qvar. Nära kyrkan ligga tre stora och väl bibehållna grafhögar, "Kungshögarne".
1. Adelung, Johann Christoph, tysk språkforskare, föddes 1732 i Pommern, blef 1759 professor vid Evangeliska gymnasiet i Erfurt, men lemnade snart denna befattning, för att hufvudsakligen egna sig åt språkliga studier. A. blef 1787 hofråd och öfverbibliotekarie i Dresden och dog der 1806. -- Hans forskningar gällde i främsta rummet tyska språket, och frukterna af sitt arbete nedlade han i flere högt skattade verk: Versuch eines vollständigen grammatisch-kritischen Wörterbuchs
Källa: Project Runeberg ·
