Sida 660
Attorney
1303
Attila-Attorney.
1304
Padua, Vicenza, Verona, Milano m. fl.) uppgingo i lågor. Men på vägen till Kom hejdade han sitt segerlopp och återvände plötsligt till sitt rike, dertill tvingad af brist på lifsmedel och af sjukdomar i hären. Sagan förtäljer, att påfven Leo I, då han i spetsen för en romersk "beskickning infann sig i Attilas läger, genom sin vältalighet och sitt vördnadsbjudande uppträdande förmådde denne att lemna Italien. Kort efter återkomsten till sitt pannoniska ståndläger afled A. (454). vid 56 års ålder, sedan han ökat antalet af sina hustrur med den sköna bur-gundiskan Ildiko. Då Attilas hofmän morgonen efter bröllopet inträdde i hans tält, funno de Ildiko sitta beslöjad vid sin gemåls lik. En åder hade sprungit på honom, sade hon. Man misstänkte dock, att hon sjelf hade hämnats sitt kufvade folk och mördat dess besegrare. Attilas lik lades i en kista af guld, denna i en af silfver, och båda i en af jern. Massor af krigsbyten lades i hans graf. De slafvar, som gräft densamma, dödades, på det att ingen skulle få kännedom om herskarens hvilorum. Enligt en i Ungern allmänt utbredd sägen skall han hafva blifvit begrafven på bottnen af Theiss, som för detta ändamål blifvit för tillfället ledd ur sin strömfåra. Attilas rike söderföll genast efter hans död; men minnet om den väldige eröfra-ren fortlefde länge bland de folk, som han be-herskat. - I den forntyska sagan (Mbelungen-lied) uppträder han som konung Etzel. Han skildras som en man af undersätsig växt, med bredt bröst, stort hufvud, platt näsa, små ögon och mörk ansigtsfärg. Hans gång var stolt, hans röst stark och välljudande, och känslan af hans makt gaf sig till känna i hela hans uppträdande. Sitt väldiga rike styrde han mildt, utan att trycka de underkufvade folken med hårda skatter.
A'ttila är namnet på en kort uniformsrock, försedd med knäppsnören öfver bröstet. Brukas mest af husarer. G. u.
Attinghausen, by vid Eeuss, i schweiziska kantonen Uri.
Attiralj (Fr. attirail}, tillbehör; tross till ett artilleri.
Attiret [-re], Jean Denis, fransk missionär och målare, f. i Dole 1702, d. i Peking 1768. Sedan han fått konstnärlig utbildning i Kom, blef han jesuit och medföljde 1737 sin ordens mission till Kina. Der vann han kejsarens ynnest och arbetade mycket för hofvets och de förnämes räkning; dock måste han afstå från oljemåleriet och alla europeiska målningsprinciper för att i stället med vattenfärg måla i kinesiskt maner.
A'ttis (Attes, Atys). 1) Grek. mytol., Khea Kybeles i förtid bortgångne älskling. På flere sätt framställes huru han vardt våldförd och dödad. Till hans ära firades på våren hvarje år, hufvudsakligen af fryger och lyder, en tre dagars fest. De två förste dagarna voro sorgedagar, men på den tredje rådde en stormande glädje. Såväl myten som festen påminna mycket om Adonis. Liksom denne är A. en bild af naturens alstringskraft, som hvarje vinter dör bort och hvarje vår står upp till nytt lif. - 2)
En konung i Lydien, enligt sagan en son af Herakles och Omphale. v. K.
Attisk, som har afseende på Ättika, särskildt Athen. - Attisk bas, lyggnadsk., en kolonnfot, som består af två rundstafvar eller valkar (tor i) med mellanliggande hålkäl (trochilus). Denne
bas tillhörde den ioniske stilen och hade i regeln icke någon särskild plinthus. Han blef sedermera grundformen för pelarebaserna i medeltidens byggnadsstilar.
Attiska dialekten, den i det forngrekiska landskapet Ättika under egna förhållanden utbildade grenen af den ioniske stammens munart. Denna dialekt, som genom en mängd förträffliga skriftställare fick en mera fulländad utbildning än någon af grekiska språkets öfriga landskapsmål, förenade i hög grad kraft, mjukhet och välljud. Dessa företräden, i förening med den attiska literaturens stora värde, förskaffade henne snart en spridning långt utom Ättikas gränser och gjorde henne, samtidigt med det macedoniska verldsväldets grundande genom Alexander, till det för hela den grekiska verlden gemensamma literaturoch skrifspråket. Genom mångfaldig beröring med främmande element blef dock den attiska dialekten i många hänseenden utsatt för förskämnång. För att motarbeta det allt mera omkring sig gripande för-derfvet uppträdde i andra årh. e. Kr. de s. k. atticisterna, hvilka genom utarbetande af ordböcker och grammatiska afhandlingar sökte fixera språkbruket och återföra det till samma renhet som hos de gamla attiska mönstren. A. M. A.
Attiskt fönster (dörr), byggnadsk., ett sådant fönster (dörröppning), som of vantill är något smalare än nedtill. (Erechtheion i Athen, Thorvaldsens museum i Köpenhamn, Barclayska huset i Stockholm.)
Attiskt salt, qvickt och skarpsinnigt skämt. Uttrycket, som först användes i det gamla Kom, uppkom med anledning af det för athenarna egendomliga skarpsinniga och fint skämtande sättet att uttrycka sig.
Attityd (Fr. attitiidé), kroppsställning, kroppsläge; äfven åtbörd.
A'ttius, Lucius, romersk tragediförfattare. Se Accius.
Attmar (Attemar), socken i Medelpad, Vesternorrlands län, Medelpads södra fögderi. Arealen 36,855 hekt. (73,710 tnld). "2771/288 mtl". 2,698 inne v. (1874). Annex till Tuna. Hernösands stift, Medelpads kontrakt.
Attok, stad i engelska Ostindien, prov. Pend-sjab, vid Indus, midt emot Kabuls inflöde. Omkr. 2,000 innev.
Attorney [-törni], Eng., jur., advokat; särskildt en fordom bruklig benämning på advo-
Källa: Project Runeberg ·
