Sida 729
Bagration, Peter
uppträdde äfven Sigurd Jarlsson, en son af Erling Skakke, som partiets ledare. Af alla partier, som reste sig mot Sverre, var bagler-nas det, som leddes med största kraft och som höll längst ut. Ännu vid Sverres död var det icke kufvadt; först 1208 slöt baglernas konung, Filip Simonsson, en förlikning på Hvitingsö med birkebenarna och dessas konung, Inge Bårdsson. Baglerna fortlefde emellertid som eget parti till 1218, då de hyllade konung Håkon Håkonsson. _Jfr Birkebenar. Y. N.
Baglioni [baljåni], en gammal italiensk adels-slägt, hvars medlemmar länge innehade högsta makten i Perugia. 1) Braccio B. herskade der i senare hälften af 15:de årh. och var en vän af konst och vetenskap. - 2) Giovanni Paolo B., i slutet af 15:e årh. herre af Perugia, blef flere gånger fördrifven, ådagalade såsom venetianernas och florentinernas fältherre stora talanger, men blef af Leo X, som fruktade, att han skulle göra sig alldeles oafhängig, lockad till Kom och afrättad, 1520. - 3) Astorre B., den föregåendes son, flydde efter faderns död med sin moder till Venedig och gick i denna republiks tjenst. Han förvärfvade sig ett namn genom sitt tappra försvar af staden Famagusta på Cypern, hvilken ett helt år uthärdade belägring af en stor turkisk här, men slutligen måste gifva sig, hvarefter B. och alla hans officerare nedhöggos (1571). Astorre B. ansågs äfven för en af sin tids mera betydande skalder.
Bagnacava llo [banja-], stad i italienska prov. Kavenna. 14,865 innev. (1871). Der föddes målaren Ramenghi (Bagnacavallo) 1484.
Bagnacava llo [banja-], italiensk målare. Se Kamenghi.
Bagnaluka, Banjaluka 1. Benaluka, befäst stad i turkiska ejaletet Bosnien, vid floden Yerbas, s. v. om Bosna-Serai. Omkr. 15,000 innev. Det har en ståtlig moské och lem-ningar från den romerska tiden.
Bagnara [banjä~ra], stad i den italienska prov. Calabria ulteriore I, vid kusten af Tyrrhenska hafvet, med en af Kobert Guiscard anlagd borg. 8,504 innev. (1871). _
Bagnarea [banjarea], en liten stad i italienska prov. Koma, s. om Orvieto. Svafvelkällor. Bonaventuras födelseort.
Bagnéres [banjar], namn på två franska badorter i Pyrenéerna, med varma, redan af romarna kända och använda källor. - 1) B. de Bigorre, stad i depart. Hautes Pyrénées, vid Adour och ingången till dalarna Medouse och Campan. 9,464 innev. (1872). B. de Bigorre är en af Frankrikes förnämste badorter (romarnas Vicus aquensis). Det har flere källor af olika sammansättning och en värmegrad af 31-51° C. Besökes årligen af 18-20 tusen badgäster. - 2) B. de Luchon, stad i depart. Öfre Ga-ronne, i den brede Luchon-dalen, nära spanska gränsen, är genom sitt utomordentligt sköna läge vid foten af Pyrenéernas centralkedja äfvensom genom sina präktiga badanstalter den förnämste af alla de pyreneiske badorterna. 3,829 innev. (1872). B/har en stor rikedom på källor, 18-56° C., af olika sammansättning, alla dock hörande till svafvelkällornas grupp. Tryckt den 18/9 76.
Bagnes [banj], Val de B., en af Khönes sidodalar i Wallis, instängd mellan Mont Colons och Mont Combins alpmassor samt stora gla-cierer, bl. a. den hemska Gétroz-glacieren. Vid Sembranchier inmynnar den passdal, som leder upp till Stora S:t Bernhard. Ofvanför hufvudorten, Les Chables, finnes en varm källa, som gifvit dalen hans namn.
Bagni [banji], Ital., plur. af bagno, "bad", förekommer som namn på flere badorter uti Italien, såsom B. di Lucca och B. di S. Giu-liano, båda i närheten af Lucca, B. di N er ön e, i närheten af det forna Bajse, B. di Koselle, n. ö. om Grosseto i Toscana, m. fl.
Bagno [banja], Ital., "bad", Fr. b äg n e. Med detta ord betecknade italienarna ursprungligen det vid seraljens "bad" liggande slaffängelset i Konstantinopel. När galérstrafFet år 1748 afskaffades i Frankrike, gafs namnet bagno äfven åt de fängelser, i hvilka man inspärrade galér-slafvarna och andra grofva förbrytare. Fängelser, i hvilka äfven åtskilliga till galérstraff dömda brottslingar höllos förvarade, hade börjat uppföras redan under Ludvig XIV, som icke skydde att dit inkasta politiskt eller religiöst misshagliga personer. Till en början brännmärktes bagno-fångarna på högra skuldran och höllos fastkedjade vid en bänk, liksom galér-fången; men småningom förbättrades deras lojit, och 1832 afskaffades brännmärkningen. Ar 1852 upphäfdes alla bagnos i Frankrike och ersattes med deportation till straffkolonier. Den nuvarande bagno'n i Toulouse är ett vanligt fängelse för brottslingar, som blifvit dömda till mindre än tio års straffarbete. Jfr Galer.
Bagnolles [banjo'11], by i franska depart. Orne (Normandie). Berömda svafvelkällor.
Bagratiderna, en gammal furstedynasti i Armenien och Georgien. Den härstammar från en Bagrat, som var samtida med den förste ar-sacidiske konungen i Armenien (2:dra årh. f. Kr.). Med Askot uppsteg en gren af ätten 885 på Armeniens tron, och bibehöll sig der till 1046. En annan gren innehade sedan 614 Georgien, och från den härstammar den ryska fursteslägten Bagration.
Bagration, Peter, furste, rysk härförare, föddes 1765 och härstammade från bagratidernas fursteätt i Georgien. 1783 inträdde han i rysk krigstjenst, deltog i krigen mot Turkiet och Polen, i kriget i Italien och Schweiz 1799 samt med synnerlig utmärkelse i koalitionskrigen mot Napoleon 1805-1807, under hvilka han befordrades till generallöjtnant. En ibland B:s mest lysande bragder var hans strid med Murat, d. 13 Nov. 1805, då han med en underlägsen styrka i 6 timmar motstod dennes anfall och derigenom skyddade Kutusovs återtåg till Znaim. Sedermera deltog han i slagen vid Austerlitz, Eylau och Friedland. Vid finska krigets utbrott, 1808, fick han befälet öfver centern af den ryska anfallsarmén, gick d. 9 Febr. med sin afdelning öfver gränsen vid Keltis och ryckte mot Tavastehus, förföljande Klingspor ända till Björneborg. Derefter höll han trakten mellan Åbo, Björneborg och Tavastehus besatt samt omintetgjorde der de svenska landstignings-
Källa: Project Runeberg ·
