Sida 719
Baden
1421
Baden.
1422
i flere af Mälarens öar och öfvergår slutligen till Kjulaåsen i Södermanland. På Badelundsås stod i April 1521 ett slag mellan Gustaf Vasa och danskarna. Det vid åsens fot belägna Jutekärret bevarar ännu minnet deraf. På åsen finnas en mängd fornlemningar, af hvilka den store Anundshögen är den förnämsta.
Baden, storhertigdöme, den till rangen femte bland tyska rikets stater. I afseende på ytinnehållet intager B. det fjerde, i folkmängd (om man frånräknar Elsass-Lothringen) femte rummet bland dem. Det är beläget i sydvestra Tyskland och gränsar i n. till Hessen och Bajern, i ö. till Wurtemberg och Hohenzollern, i s. till Schweiz, i v. (med Khen som naturlig gräns) till Elsass och Bajern (Rhen-Pfalz). Ytinnehållet är 15,075 qv.-kilom. (273,76 qv.-mil), oberäknadt den del af Bodensjön, som räknas till Baden.
Fysisk Geografi. Vestre delen, utmed Rhen, är ett lågland, östre delen är mer eller mindre bergig. Hufvudberget är Schwarzwald, som från Rhenkroken vid Basel och upp till Neckar löper parallelt med Rhen, på ett afstånd af 9-14 kilom. (5/4-7/4 mil) från denna flod. Genom Kinzigs floddal delas detta berg i tvänne huf-vuddelar; den södre har i Feldberg (1,495 m., 4,580 f.) Badens högste bergspets, den senares högste punkt är Hornisgrinde (1,130 m., 3,729 f.). Upp till Pforzheirn bildar Schwarzwald ett verkligt bergland, som får en egendomlig prägel genom de många djupt inskurne tvärdalarna och de mellan dem belägna jämna högslätterna; n. om nämnde stad öfvergår det till ett småbac-kigt landskap. Berget består af granit och gnejs; de högste topparna äro beklädda med sandsten. N. om Neckar utbreder sig Oden-wald, hvars betydligaste del dock tillhör Hessen. I s. ö. sammanhänger Schwarzwald med Rauhe alp (Tyska Jura). På Rhenslätten reser sig det enstaka Kaiserstuhl, af vulkaniskt ursprung (basalt), till en höjd af 538 m. (1,715 f.). -Hufvudfloden är Rhen, som helt och hållet bildar gränsen i v. och till större delen i s. Från Schwarzwald emottager denna flod en mängd åar (Elz, Kinzig, Murg m. fi.), som äro af betydelse för timmerflottningen, samt Neckar, som rinner upp i B., men sedan under större delen af sitt lopp flyter genom Wtir-temberg, innan hon åter går in i förstnämnda land. Main bildar på en liten sträcka i n. gräns mot Bajern. Donaus två källfloder, Brege och Bregach, rinna upp i sydöstra Schwarzwald och förena sig vid Donaueschingen. Af Boden sjön skjuta de två smala nordvestliga vikarna, Ueberlingen-see och Unter-see, in i B. På Schwarzwald finnes en mängd små sjöar. - Klimatet är i allmänhet mildt och sundt; dock eger en stor temperaturskilnad rum emellan den värme Rhendalen och de högsta trakterna i Schwarzwald, som hafva hårdt klimat med ofta bistra vintrar.
Befolkningen uppgick 1875 till ett antal af 1,506,531 personer, alla af tysk nationalitet. Större delen af densamma, i södra B. upp till Murg, tillhör den schwabisk-alemanniske stammen (på hvars munart Hebel diktade); n. om Murg följer i början en blandad befolkning,
tills denna längre upp öfvergår i den rene frankiske stammen. (54,5 proc. äro katoliker, 33,6 proc. protestanter; katolicismen är alldeles öfvervägande i södra B., omfattar omkr. 2/3 af befolkningen i mellerste delen af landet och är i norra B. jämnstark med protestantismen.
M a t e r i e l k u 11 u r. Huf vudnäringen är åkerbruk, gynnadt af den fruktbara jordmånen; 37 proc. af landets yta består af åker. Utom de vanliga sädesslagen odlas mycket hampa, tobak och humle. Vinodlingen har på senare tid betydligt ökats. Skogarna, hvilka upptaga 34 proc. af ytområdet, skötas på ett sätt, som allmänt erkännes såsom mönstergiltigt. Af mineralier finnes mycket litet; något jern hemtas ur grufvor i sydöstra Schwarzwald. Af mineralkällor har B. deremot en stor rikedom; antalet utgör omkr. 60, bland hvilka flere (Baden-Baden, Badenweiler, Griesbach, Rippoltsau m. fl.) utgöra besökta kurorter. Fabriksindustriens utveckling daterar sig egentligen från B:s inträde i tyska tullföreningen (1835); landet eger nu öfver 700 fabriker. Främst bland dem stå bomullsspinnerierna och väfverierna. Märkliga äro bijouterifabrikerna i Pforzheim och hvitbetssocker-fabriken i Waghäusel, i sitt slag de främsta i Tyskland. En för B. egendomlig industri är förfärdigandet af de välbekanta Schwarz-wald-uren (årligen omkr. 700,000 st.). Landets betydligaste handelsplats är Mannheim. 1840 öppnades den första jernbanan; våren 1875 funnos 1,087 kilom. (148 mil) statsbanor och 105 kilom. (14 mil) privatbanor.
Andlig kultur. Skolväsendet befinner sig på en god ståndpunkt. Utom folkskolor märkas 16 elementarläroverk (gymnasier, progym-nasier och pedagogier), många real- och slöjdskolor, en Polyteknisk högskola i Karlsruhe samt universiteten i Heidelberg och Freiburg.
Författning och förvaltning. Styrelsesättet är konstitutionelt monarkiskt. Storhertigen styr landet i spetsen för ett statsministerium, som är deladt i 4 departement. Landtdagen, som sammanträder hvartannat år, består af 2 kamrar. I den förste sitta prinsarna af det storhertigliga huset, hufvudmännen för sju mediatiserade ätter, 8 representanter af den. godsegande adeln, den katolske ärkebiskopen i Freiburg, en protestantisk prelat, 2 representanter för universiteten och 8 af storhertigen på lifstid utsedde medlemmar. Andre kammaren består af 63 medlemmar, valda medelbart i 56 valkretsar för 4 år. Valrätt och valbarhet äro endast bundna vid viss ålder (25 och 30 år). För förvaltningen är landet (sedan 1864) indeladt i 4 "landeskommissariat" (Kon-stanz, Freiburg, Karlsruhe och Mannheim), hvilka vidare delas i 11 kretsar. Hufvudstad är Karlsruhe. - Landets högste domstol residerar i Mannheim; i andra instansen döma 6 appella-tionsrätter. Jury är införd i brottmål. - Krigshären är ordnad efter preussiskt mönster och utgör, jämte 3 preussiska regementen, den 14:de tyske armékåren. - I tyska riksrådet har B. 3, i riksdagen 14 deputerade.
Historia. Badens område hörde på romerska kejsartiden till de s. k. agri decumates
Källa: Project Runeberg ·
