Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf

Ajuga L., växtslägte af nat. fam. Labiatæ, Didynamia Gymnospermia L., utmärkt af läppformiga blomkronor, hvilka dock sakna öfverläpp. Trenne arter förekomma i vår flora, och en, A. reptans L., som är mera allmän söderut, odlas stundom för sina vackra, blå vårblommor. A-n.

Ajustement [asjystema'ng], Fr., (af ajuster, bringa i ordning, à juste), jämkning, ordnande, rättande; äfven prydnad, grannlåt. -- Ajustera, bringa i ordning, göra passande. Ajustera sig, ordna hår, kläder m. m.

Akaba, turkisk hamnplats med kastell, öster om Akabavikens nordligaste spets, en obetydlig ort, som utgör föreningspunkten för de karavaner och pilgrimer, hvilka från Egypten och Syrien längs kusten begifva sig till Hedsjas, de helige städernas land. -- Gruskullar vid kusten, i närheten af A., angifva läget af edomiternas urgamla hamnstad Elat (Aila, Ælana). Längre i vester låg Eziongeber. -- Akaba-viken, den östligaste af de tvänne vikar, som i norra delen af Röda hafvet omsluta Sinais halfö. Klippor, korallref och sandbankar, hvilka följa längs kusterna, samt ofta förekommande kastvindar från de här och der ända till 2,000 fot höga, lodräta klippväggar, som bilda stranden, göra segelfarten derstädes mycket farlig. Längd omkr. 22 mil, bredd omkr. 4 mil.

Akacia, bot. Se Acacia.

Akademi (Grek. akademeia, Lat. academia) förekommer i tvänne betydelser: 1) en högre undervisningsanstalt, afsedd för dem, som redan i andra läroanstalter inhemtat elementen, i hvilken betydelse ordet ofta utbytes mot högskola, universitet eller institut; 2) en förening eller ett sällskap af lärda eller konstnärer, som har till uppgift att främja någon eller några särskilda vetenskaper eller sköna konster.

Akademeia var ursprungligen namnet på en i det gamla Athen belägen, till kroppsöfningar och lekar använd trädgård, som sades hafva tillhört sagohjelten Academus. Denna trädgård anlades af Hipparchus, som lät inhägna honom med en mur, hvarefter Cimon lät uttorka den sumpiga marken och försköna stället genom skuggrika löfsalar. Plato, som bebodde en liten landtgård i grannskapet, plägade hvarje dag för sina lärjungar der föredraga sina lärosatser, och hans skola kallades till följd deraf den akademiska (se Plato). Småningom fick ordet A. sin allmänna betydelse såsom högskola och sedermera äfven såsom en vitter eller lärd förening.

Om Akademi i betydelsen af universitet se detta ord.

Den första inrättning i äldre tider, som synes förtjena att kallas akademi i den andra af ofvanstående betydelser, är det berömda Museum, som grundades i Alexandria i 3:dje årh. f. Kr. af Ptolemæus Soter. Efter detta föredöme upprättade judarne och sedermera araberna många liknande samfund. -- Under medeltiden, då lärdomen oftast stängde in sig i klostren, var deras antal obetydligt. Bekanta äro det "lärda sällskap", som Karl den storo bildade på inrådan af sin lärare Alkuin, samt de moriska sällskapen i Granada och Cordova, hvilka hufvudsakligen egnade sig åt studiet af skaldekonst och musik. Trubadurernas Académie des jeux floraux, stiftad i Toulouse 1323, var företrädesvis egnad åt diktkonsten.

Italien är, hvad anordningen vidkommer, akademiernas egentliga fädernesland. Efter Konstantinopels fall (1453) sökte nämligen en mängd lärda greker en fristad i detta land, och under skydd af Lorenzo och Cosmo de' Medici ingingo en mängd kunskapsälskande män föreningar i syfte att främja studiet af klassisk literatur och konst. De tre äldsta italienska akademierna bildades i Florens, Neapel och Rom. Accademia Platonica i Florens stiftades 1474 af Cosmo de' Medici och sysselsatte sig hufvudsakligen med studiet af Platos filosofi, Dantes skrifter och det italienska språket. Hon upplöstes 1521. -- Den neapolitanska akademien, ofta kallad Accademia Pontaniana, efter Pontano, en af dess mest verksamme ledamöter, bildades i humanistiskt syfte och något tidigare än den föregående. Hon upplöstes omkring 1542, men återupplifvades 1807 under namn af Societa Pontaniana och fick 1827 åter namnet Accademia P. -- Accademia antiquaria i Rom (st. 1498) sysselsatte sig med italiensk fornforskning. Hon upphäfdes af påfven Paul II, men upprättades åter 1742 af Benedictus XIV. -- Accademia Veneta (st. 1503) i Venedig är berömd för sina kritiska upplagor af de klassiske författarne. År 1540 stiftades i Florens Accademia degli umoristi, hvilken ännu eger bestånd. 1783 blefvo flere andra akademier förenade med henne. -- Af stor betydelse för utvecklingen af Italiens språk och literatur blef Accademia della Crusca (eg. "Kli-akademien", på Lat. Academia furfuratorum, så kallad, emedan hon skulle rena italienska språket, liksom man rensar mjölet från kli), grundad 1582 i Florens af skalden Grazzini. Hon har utgifvit den inflytelserika ordboken "Vocabolario degli Accademici della Crusca" (tryckt första gången 1612 i Venedig). -- För främjande af naturvetenskapernas studium stiftades i Neapel (1560) Accademia secretorum naturæ, som dock snart upphäfdes af påfven. Hon blef en förebild för Accademia de' Lincei i Rom (stiftad 1609, upplöst 1632), hvilken bland sina medlemmar räknade Galilei, samt för Accademia del Cimento i Florens (stiftad 1657). -- I 16:de årh. hade nästan hvarje italiensk stad af någon betydenhet en eller flere föreningar af lärda och konstnärer. -- 1690 uppstod i Rom Accademia d'Arcadia (l. A. degli Arcadi), grundad af åtskilliga skalder och skönliteraturens vänner, hvilka redan flere år förut under drottning Kristinas af Sverige vistelse i Rom och