Sida 164
Akademi
uppmuntrade af henne, bildat en förening med syfte att höja den sjunkande skaldekonsten (se Arcadia). -- Bland akademier från yngre tider må nämnas akademien i Palermo (stiftad 1750), Reale A. delle Scienze e Belle Lettere i Neapel (stiftad 1749 och reorganiserad 1861), den i samma stad för italiensk arkeologi 1755 stifstade Accademia Ercolanea (namnet af Herculanum), A. Reale delle Scienze i Turin (stiftad 1757), den 1778 i sistnämnde stad inrättade "Akademien för målning och skulptur" samt vetenskaps-akademien A. Pontificia de' nuovi Lincei i Rom (stiftad 1847 af påfven Pius IX).
Frankrike. Om samfunden Académie française, A. des inscriptions et belles-lettres, A. des sciences, A. des beaux arts och A. des sciences morales et politiques se Institut National. -- I Paris grundades år 1800, hufvudsakligen för studiet af kelternas historia, en akademi, som ännu eger bestånd under namnet La société royale des antiquaires de France. Paris är äfven säte för L'académie de médecine (stiftad 1820) och La société de chirurgie de Paris (stiftad 1859). -- Académie royale (1853-- 1870 A. impériale) de musique var benämningen på Stora operan i Paris. Frankrike eger dessutom ett eller flere lärda sällskap i de fleste af sina större provinsstäder.
Tyskland. I Berlin stiftade Fredrik I år 1700, efter Leibnitz' plan, en storartad vetenskapsakademi, som öppnades 1711. På Fredrik II:s tid, under Maupertuis' presidium, vann hon större utveckling och betydelse. Hon är fördelad i fyra sektioner: den fysikaliska, den matematiska, den filosofiska och den historiska. Hvarje år utgifver hon "Abhandlungen" och "Berichte". -- I Göttingen inrättades 1750 Königliche Gesellschaft der Wissenschaften, som bland annat grundlagt och utgifver den berömda tidskriften "Göttinger gelehrten Anzeigen". -- Bajern fick 1759 i München sin Akademie der Wissenschaften, som 1829 delades i tre klasser: en filosofisk-filologisk, en historisk och en matematisk-fysikalisk, och hvarje år utgifver "Abhandlungen". -- Af yngre uppkomst äro Kaiserliche Akademie der Wissenschaften (stiftad 1846) i Wien, som utgifver "Fontes rerum Austriacarum" och "Monumenta Habsburgica", samt Königlich sächsische Gesellschaft der Wissenschaften (stiftad 1846) i Leipzig, som utgifver "Berichte". Båda dessa akademier äro delade i två klasser: en historisk-filologisk och en matematisk-naturvetenskaplig. -- Berömd är den akademi för medicin och naturvetenskap, som under namn af Academia naturæ curiosorum år 1652 stiftades i den d. v. fria riksstaden Schweinfurt i Bajern, men sedan dess varit förlagd till flere andra tyska städer, allt efter presidentens boningsort, och hvilken från 1667 burit namnet Die Leopoldinische Akademie. Hennes värdefulla skrifter utkomma under titeln "Leopoldina".
England, Skotland och Irland ega hvardera sitt "kungliga sällskap". Royal society of London (stiftadt 1654 i Oxford och 1658 flyttadt till London) verkar hufvudsakligen för naturvetenskaperna och matematiken samt utgifver årligen sina berömda "Philosophical Transactions" och månadsbladen "Proceedings". -- Royal society of Edinburgh (stiftadt 1732) och Royal society of Dublin (stiftadt 1782) utöfva båda en omfattande verksamhet på naturvetenskapernas, medicinens, politikens och ekonomiens områden. England har dessutom åtskilliga andra samfund af denna art, såsom British Association (stiftadt 1831) i York, Royal Academy of Arts (stiftad 1768) och Royal Academy of Music (stiftad 1822), de båda sistnämnda i London.
Ryssland. I Petersburg inrättades 1725 Academia scientiarum imperialis Petropolitana. Grundliga forskningar i de asiatiska språken samt öfver hufvud i österlandets förhållanden utmärka denna akademi. Hennes förhandlingar utkomma numera under titeln "Mémoires". -- I Moskva utgifver "Naturhistoriska vännernas sällskap" sedan 1837 "Bulletins" (från 1806 till 1837 "Mémoires").
Holland fick 1752 ett Maatschapij der wetenschappen i Haarlem samt 1852 en Akademie der wetenschappen i Amsterdam, som trädde i stället för det 1808 af Louis Napoléon grundade Koninglijke nederlandsche institut van wetenschappen, letterkunde en schone kunsten. Båda utgifva "Verhandelingen".
Belgien. I Brüssel grundades 1772 Académie royale des sciences et belles-lettres, med tre afdelningar: för vetenskap, literatur och konst. Utgifver "Mémoires".
Spanien har i Madrid Real Academia espanola (stiftad 1713), inrättad efter franska akademiens mönster, Real Academia de historia (stiftad 1738) samt Real A. de ciencias (stiftad 1847), den sistnämnda med tre naturvetenskapliga klasser. De utgifva alla "Memorias".
Portugal. I Lissabon grundades 1779 en vetenskaps-akademi, reorganiserad 1851, som utgifvit "Memorias" inom naturvetenskaperna, matematik och portugisisk literatur samt handlingar rörande Portugals historia.
I Förenta Staterna äro följande lärda samfund de mest betydande: American philosophical society i Philadelphia, det äldsta i Amerika (stiftadt 1769 af Benj. Franklin), American Academy of arts and sciences i Boston (stiftad 1780), Smithsonian Institution (stiftad 1847) samt National Academy of sciences (stiftad 1863). -- I Syd-Amerika hafva Lima och Rio de Janeiro hvardera sitt "akademiska sällskap". -- Asien har i Kalkutta Asiatic society (stiftadt 1784). Liknande inrättningar finnas i Batavia, Smyrna och Bombay. -- I Alexandria finnes ett Institut Égyptien (stiftadt 1859).
Danmark. I Köpenhamn stiftades 1742 Det kongelige danske videnskabernes selskab i syfte att främja historiska, fysikaliska, matematiska och filosofiska vetenskaper. Utgifver årliga handlingar.
Norge. I Trondhjem bildades 1760 af biskop Gunnerus Videnskabernes selskab, som 1767 blef förklaradt för kungligt institut.
Finland. I Helsingfors har Societas scientiarum fennica, som sedan 1842 utgifver "Acta", gjort sig väl förtjent om språkvetenskapen.
Källa: Project Runeberg ·
