Sida 504
Ardre
ordentligt produktiv konstnär och har lemnat vackra gravyrer efter Murillo, Rubens, Reinbrandt m. fl. mästare af första rang, samt en betydande mängd porträtt. - Ett af hans bästa blad, Tiden klipper kärlekens vingar (v. Dyck), finnes i Nationalmuseum i Stockholm.
Ardennerna utgöra en tämligen bred bergsträcka, som ur fysisk synpunkt bildar vestliga afslutningen af den neder-rhenska skifferhögslätten och i politiskt hänseende Frankrikes norra gräns mot Belgien. Mot ö. sammanhänger denna bergsträcka således med Hohe Veen och Eifel, mot v. sänker hon sig småningom ned till den flandriska lågslätten. Höjden är öfver hufvud 1,400-1,800 f. med ytterst få egentliga bergstoppar; till största delen visar den sig såsom en jämn, endast undantagsvis vågformig högslätt. Det är således hufvudsakligen de djupa dalsänkningarna, de tvärbranta klyftorna, den sparsamma hedväxtligheten på vissa trakter samt de täta ek- och bokskogarna på andra håll, som antyda landets bergnatur. Meuse's trånga och djupa floddal genomskär A. från s. till n.; Ourthe bildar en liknande tvärdal. Mellan båda dessa remnor ligga A:s höjdpunkter, 2,000 f. öfver hafvet. Luftstrecket är rått och dimmigt; boskapsskötseln och jagten hafva flerstädes större betydelse än åkerbruket. Endast de djupa dalsänkningarna egna sig för verkligt jordbruk. - Bergmassan består mest af lerskiffer och kalk. Metallrikedomen är, synnerligast åt den norra sluttningen, betydlig och hade redan under medeltiden gifvit upphof åt en ganska liflig industriel verksamhet, särskildt i nejden omkring Liége och Namur. Rika fyndigheter af jern, bly och zink bearbetas der, liksom ock de nära nog outtömliga stenkolslager, hvilka utgöra ett af hufvudvilkoren för södra Belgiens och delvis äfven norra Frankrikes högt utvecklade näringsflit.
Bergsträckan A. har gifvit namn åt ett franskt departement, som på en ytvidd af 95 qv.-mil räknade 320,217 innev. 1872. Det begränsas i n. af Belgien, i ö., s. och v. af departementen Meuse, Marne och Aisne samt utgöres af norra delen af landskapet Champagne i förening med de forna furstedömena Sedan, Carignan och Mouzon. Nordöstra delen genomflytes af Meuse och dess bifloder Chiers, Semoy och Bar; sydvestra delen vattnas af Aisne och dess biflod Aire samt tillhör således Seines floddal. Meuse- och Seinesystemen förbindas med hvarandra genom den vid pass 10 mil långa Ardennes-kanalen. Charleville är hufvudsätet för jerntillverkningen; Sedan (som i senaste kriget förvärfvade historisk namnkunnighet genom Napoleon III:s kapitulation d. 2 Sept. 1870) har länge haft godt rykte för sina klädestillverkningar. Mézières är departementets hufvudstad. J. H.
Ardenner-hästen. I Ardennerna finnas åtskilliga slag af hästar, från den fine ridhästen till den grofve och klumpige draghästen. Dessa olika slag hafva uppkommit genom korsningar emellan engelska fullblodshästar, percherons-hästar m. fl. och förut inom landskapet befintliga landthästar. Af dessa hästslag hafva under de senaste åren några grofva och tunga draghästar blifvit införda till vårt land, der de kallas ardenner-hästar. De hafva groft och bredt hufvud, kort och tjock hals, låg manke, något inböjd, "klufven" rygg (d. v. s. en fåra å ryggen, länden och korset), kort och stupande kors, bred bringa, hvälfd bröstkorg, rakt stående bog och grofva ben. Höjden öfver länden är omkr. 5 fot. De torde passa såsom dragare, der tyngre körslor förekomma, t. ex. vid fabriker och på de landtegendomar, der jordmånen är styf och svårbrukad, men der hästarna stallfodras hela året eller om sommaren beta på kraftiga klöfvervallar. Såsom åkerbrukshästar för vårt land i allmänhet äro ardenner-hästarna för tunga och derigenom mindre än de norska och norrlands-(jämtlands-) hästarna lämpliga till förbättring af våra arbetshästar. C. A. L.
Ardente, Ital., musikt., glödande, eldigt.
Ardesjir, af romarna kallad Artaxerxes, grundläggaren af det nypersiska riket (226-641 e. K.) och sassanidernas dynasti. Han var son till en perser, Sassan. Ar 226 gjorde han uppror mot parternas konung Arsaces XXXIX (Artabanus IV), störtade honom från tronen, förstörde det partiska riket och satte i dess ställe det nypersiska. A. återställde Zoroasters lära såsom statsreligion. Död 241 e. Kr.
Ardey, namn på östra delen af Haarstrang-berget i Vestfalen, regeringsområdet Arnsberg. Det består af sandsten, med rika stenkolslager.
Ardiscus. Se Ardsjisch.
Ardisia Swartz, bot., växtslägte af nat. fam. Myrsineæ (närslägtad med Primulaceæ), Pentandria Monogynia L., innefattande en stor mängd tropiska trädslag eller buskarter, med ständigt gröna, läderartade blad, täcka, hvita eller röda blommor samt vackert röda eller svarta glänsande bär. Flere arter odlas som prydnadsväxter i drifhus eller boningsrum. Bland dessa må nämnas A. crenulata Vent., en vacker, från Antillerna härstammande buske eller ett litet träd, som har aflångt lansettlika, i kanten vågiga blad och redan vid en fots höjd bär blommor och frukter. Ldt.
Några arter af A. förekomma inom Europas miocena aflagringar. A. G. N.
Arditi, Luigi, italiensk kompositör och violinvirtuos, f. 1822 i Crescentino i Piemont, väckte omkr. 1840 uppseende både som violinist och operakomponist. 1852-56 var han orkesteranförare vid italienska operan i New-York, der hans Spionen blef mycket omtyckt. Med ett operasällskap gjorde han 1857 konstresor till Tyskland och Polen och lefver sedan 1858 i London som orkesterdirigent och sångkomponist. Som violinvirtuos utmärker sig A. för en smekande och elegant ton. Som tonsättare är han ytlig, men melodisk och lysande. Derför hafva hans sånger för många sångerskor blifvit omtyckta paradstycken, framför allt den bekanta valsen Il bacio ("Kyssen"). A. har äfven komponerat en Sestetto di bravura för stråkinstrument m. m. A. L.
Ardito, Ital., musikt., käckt, dristigt.
Ardre, socken i Gotlands norra härad, kapellani till Östergarn. Arealen vid pass 9,370
Källa: Project Runeberg ·