Sida 231
Algotssönerna
vid sin sida. I hvarje departement finnes ett conseil général, sammansatt af fransmän och infödingar, de förre valda af kolonisterna, de senare utsedda af regeringen. Ovisst tyckes det vara, huruvida denna den senaste ombildningen af förvaltningen kan komma att ega en mera tryggad framtid än de många föregående. -- För år 1875 beräknades statsinkomsterna till 22,456,700 fr. och utgifterna till 24,151,314 fr. Bland de förra intogo arabskatten (6,355,000 fr.) och tullen (4,150,000 fr.) främsta rummen; bland de senare: allmänna arbeten (nära 11 1/2 mill. fr.) och kolonisationen (nära 2 1/2 mill. fr.).
Kolonisationen. Under de första 27 åren efter eröfringen fortgick kolonisationsarbetet i A. hufvudsakligen efter följande grunder. Jorden utdelades fritt, men innehafvaren förpligtades att på densamma utföra vissa bestämda odlingar. Skedde ej detta, kunde förläningen återtagas, och först efter detta vilkors uppfyllande var besittningsrätten säker. -- Från år 1858 började ett annat system att införas. Napoleon III:s plan att förvandla A. till ett slags feodal-militäriskt, arabiskt konungarike ingrep störande i kolonisationsarbetets fortgång. En tid var det t. o. m. fråga om att inlösa de europeiska nybyggarnes egendomar, och endast marskalk Pelissiers förklaring, att detta var en fråga, som gick lös på 4 milliarder, hindrade förslagets verkställande. -- Efter kejsardömets fall hafva de äldre åsigterna å nyo gjort sig gällande. Från Oktober 1871 till samma tid 1873 utdelades 88,739 hektarer (en hektar =- 11,34 qv.-ref) jord och bildades 51 nybygges-medelpunkter, med 13,816 innev. Särskildt hafva utvandrare från Elsass och Lothringen bidragit att öka den liflighet kolonisationsarbetet i A. i våra dagar företer.
2) Alger (Fr. Alger), till läget det mellersta af ofvan nämnda 3 departement. Det begränsas i v. af depart. Oran och i ö. af depart. Constantine. Ytvidden 1,840 qv.-mil. 872,951 innev. (1872). Bland städerna märkas hufvudstaden Alger samt Blidah, Médéah, Miliana, Tenès och Orléansville.
3) Alger (Fr. Alger, det romerska Icosium), hufvudstad för hela den franska besittningen Alger liksom för departementet af samma namn. 48,908 innev. (1872). Byggd på en brant sluttning vid den vestra sidan af en rätt ansenlig hafsvik, beherskas staden af ett citadell, Kasbah, de forne dejernas residens. Dess omgifningar äro särdeles vackra. Åt sjösidan finnas starka befästningar. Liflig ångbåtsförbindelse med Europa. -- Staden Alger eger stort rykte såsom klimatisk kurort för bröstsjuka. Dess egentliga vintermånader motsvara i värme den tidigare delen af vår höst, och dess vårmånader äro så varma som sommaren hos oss. Under den kallare hälften af året är regndagarnes antal ganska stort, men regnen vanligen af kort varaktighet och derigenom i allmänhet icke hinderliga för de sjukes vistelse i det fria. För närmare detaljer se prof. N. G. Kjellbergs afhandl. Om Algers klimat i "Upsala läkareförenings förhandl." för 1873. -- A. grundlades år 935. Karl V:s eröfringsförsök (1541) och bombardementet 1816 (se Algers historia) torde väl intill den franska eröfringen (1830) vara de enda märkligare tilldragelser, vid hvilka staden Algers namn är fäst. J. H.
Algeriet. Se Alger, 1.
Algerisk metall (Fr. métal d'Alger), tekn., en i synnerhet i Frankrike till bordsklockor o. d. mycket använd, rent hvit metall-legering, vanligen bestående af 94,5 d. tenn, 5 d. koppar och 0,5 d. antimon. Stundom är tennhalten ökad och antimonen ersatt med vismut. Äfven finnes sådan legering utan koppar. -- Algerisk metall låter gjuta sig i mässingsformar. W. C.
Algeriskt pass, Sjöpass, Turkiskt pass l. Medelhafspass kallades ett slags pass, som förr nyttjades af fartyg, tillhöriga de riken, hvilka slutit fördrag med någon eller några af de s. k. barbareskstaterna för att skydda sig mot sjöröfveri. Hvarje sådant pass delades i tvänne hälfter, af hvilka den ena förvarades i vederbörande barbareskstats arkiv och den andra medfördes på fartyget för att vid behof, t. ex. om fartyget blef uppbringadt, kunna passas samman med den i arkivet befintlige delen. -- Sedan Alger blifvit eröfradt af fransmännen (1830), upphörde barbareskstaternas sjöröfveri i Medelhafvet och dermed äfven behofvet af algeriska pass.
Algeziras. Se Algeciras.
Alg-gelé. Se Algslem.
Alghero, hamnstad i prov. Sassari på vestkusten af ön Sardinien, i en romantisk nejd. 8,419 innev. (1865). - I närheten ligger Neptunusgrottan, en af Europas vackraste grottor.
Algier [alsji'r], tysk benämning på departementet och staden Alger. Se Alger, 2 och 3.
Algoa-bai, en 6,3 mil bred hafsvik på sydöstra kusten af Kaplandet. Derinvid ligger den vigtiga hamnstaden Port-Elisabeth, som har omkr. 15,000 innev.
Algol (b Persei), astron., en i stjernbilden Perseus belägen stjerna, hvars sken, under en period af 2 dagar 20 timmar 50 minuter, omvexlar från 2:dra till 4:de storleken, hvilket tros uppkomma af en mörk kropps rörelse omkring stjernan. R. N.
Algolog (af Lat. alga, tång, sjögräs, och Grek. logos, ord, tal, lära), den som sysselsätter sig med algernas studium. -- >Algologi, vetenskapen om algerna. V. W.
Algonkin-indianer, ett gemensamt namn för en mängd indianstammar, hvilkas område fordom omfattade störste delen af mellersta Nord-Amerika, ungefär landet emellan floden Athabaska i n. och en mellan kap Hatteras och Ohios mynning dragen linie i s. samt från Atlantiska hafvet i ö. till Mississippi i v. Landet emellan S:t Lawrencefloden samt Huron-, Erie- och Ontario-sjöarne beboddes dock af Irokeser, algonkin-indianernas stamfränder. Nu äro många af dessa stammar utdöda; de qvarlefvande bo i de norra och vestra delarne af det forna området. Algonkin-indianernas språk utgöra en egen språkstam.
Algorism l. Algoritm, matem. Se Algaritm.
Algotssönerna, den allmänna benämningen på en framstående stormannaslägt i
Källa: Project Runeberg ·
