Sida 683
Aussee
till katolicismen genom att förespegla honom möjligheten, att nå kardinalsvärdigheten. Han blef lektor i grekiska i Vexiö 1663 och kyrkoherde i Toru-p i Halland 1668. A. var bekant för sin ovanliga språkskicklighet. Under kriget med Danmark gjorde denna skicklighet det möjligt för honom att oupptäckt intränga i fiendens läger .-och genom sina spionerier gagna den svenska hären........ ......
1. Ausius, Henrik, lärd, f, 1603 i Ås socken i Småland. Såsom handledare för rikskan sleren Axel Oxenstjernas myndlingar Gustaf och Krister Bonde- besökte han flere främmande land. - Hemkommen till Sverige, blef han 1640 professor i - grekiska språket vid Upsala ^högskola och.säges hafva -bragt detta läroämne till en förut inom Sverige okänd höjd. År 1646 förordnades han att m-ed bibehållande, af sitt förra lärarekall vara -e. o. professor i svensk och romersk rätt. Död 1.659.
2. Ausius, Håkan (Haqrinius), den förres broder, psalmföriattarey £ i Ås socken i Småland, Om hans lefnadsöden känner man nästan intet I vår nuv- psalmbok finnas fem af A. fransyskan öfversatta psalmer och två (nummer 455 och 459), som anse& vara af honom sjelf författade.. -
Auskulta'nt (af Lat auscultare, lyssna), "åhörare", administr., tjensteman, som är inskriften i ett ämbetsverk och som för sin utbildning får, åhöra, verkets förhandlingar, men icke har någon lön eller rätt att deltaga i besluten. Äfven Mträden hos landtmätare kallas auskultanter.
Auskultation (Lat. auscultatio, af auscultare, lyssna), med., utforskande, medelst hörseln^ af vissa sjukliga- eller naturliga förändringar i men-nisko- eller djurkropp* Den .är omedelbar, då den -undersökande lägger örat så nära som mOjUgt intill den del, som skall undersökas, och medelbar, då hör-rör (bröstlur, stetoskop) användes. - Redan hos de gamle förekom under stundom ett, ehuru ometodiskt, lyssnande för undersökning af vissa bröstsjukdomar, t. ex. lungkatarr, hvars rosselljud» man sökte uppfatta i den sjukes närhet, Auenbrugger i Wien var den förste, som (1763) egnade en mera noggrann uppmärksamhet åt Örats uppfattning af vissa ljud, som ängåfvo bestämda sjukdomstillstånd i lungornay men hans undersökning bestöd i ett omedelbart bultande på bröstkorgen - och var således egentligen perkussion. Gorvisart i Paris var den förste, som {1808) använde detta medel för att utforska sjukdomarna i hjärtat,och de stora pulsådrorna. Egentligen var det dock Laennec i Paris, hvilken . "genom uppfinningen af s t e t o s k o p et upphöjde auskultatioiien till en noggrant utstakad undersökningsmetod -för hj ertats och - lungornas sjukdom ar. I sitt -klassiska arbete "De 1'auscultation médiate" (Paris 1819} beskrifver han dessa sjukdomars kännetecken- på grund af hörselns uppfattning af de olika ljud, som uppstå- vidlungornas rörelser under andhemtningen och vid hjertats slag.- Lis-franc i Paris var den -förste, som (1823) använde den medelbar-a auskultationen -på undersökning af - benbr-ott- å - bålen- eller . lemmarna; Mayor i Geneve -tillämpade henne (1818) för
bestämmandet af förhandenvarande hafvandeskap och tillvaron af lif hos fostret (se Fosterljud) och Lejumeau de Kergaradec (1821) vid undersökning af moderkakans blåsljud (som äro liktidiga med moderns puls), för att medelst fosterljudet bestämma fostrets läge samt tillvaro af tvillingshafvandeskap o, s. v. Numera användes än den omedelbara, än den medelbara auskultationen, allt efter olika förhållanden. Laennecs. stetoskop har ock blifvit på mångahanda sätt förändradt, både hvad materialet och konstruktionen angår. Men auskultationen har sedan L: s tid fortfarande bibehållits och allt mera utvecklats såsom ett säkert fysikaliskt medel för bröstsjukdomarnas närmare bestämmande, . ..... ....... Axel Lamm.
Auskultera (Lat. auscultare, lyssna), höra på, vara tillstädes som åhörare; såsom auskultant öfvervara en domstols fö rhandling-ar;.^ såsom lärarekandidat af höra lektioner;, medelst hörseln undersöka det sanitära tillståndet hos en men-niskoeller djur-kropp. ^ .........
A USO, handelst. Se Å usance.
Ausoner, fornitaliskt folk. Se It ali.sk a
.
Ausonia, poetiskt namn på Italien i äldre tider. ....... .
Ausonius, Decimus Magnu-s, latin&k skald, f. 310 e. Kr, i Burdigala (Bordeaux), der han gaf undervisning i talkonsten. Han var äfven lärare för prins Gratianus, kejsar Yalentiniani .son-, och blef, efter dennes tronbestigning, hedrad med höga värdigheter, sist (379) med konsulatet. A. skref på prosa en tacksägelse till Gratianus och många skaldestycken (epigram, idyller och tillfällighetsdikter). Dessa -styeken ega icke något högre poetiskt värder men röja stor fyndighet och verkligt mästerskap i språkets och versens behandling, Detta-senare. missbrukade han likväl ofta till lek med -formen. Bland hans arbeten bör i f rämsta^rummet. nämnas -Mosella, en poetisk beskrifning öfver-Mosel och hennes omnejd. -A, dog 390, u. i
Källa: Project Runeberg ·
