Sida 392
Angosciamente
767 Angloamerikaner - Angosciamante. 768
Angloamerikaner, vanligt namn på de af Nord-Amerikas innebyggare, som äro af engelsk härkomst.
Anglo-indiska riket, gemensam benämning för de engelska besittningarna i Ostindien.
Angloman (af Lat. angli, angler, angelsachser, och Grek. mania, galenskap, vurm), som hyser öfverdrifven förkärlek för allt engelskt. - Anglomani, öfverdrifven förkärlek för allt engelskt.
Anglosachser, Anglosachsiska språket och literaturen. Se Angelsachser o. s v.
Angläs, engelsk dans. Se Anglaise.
Angola, portugisisk besittning på Afrikas vestkust. Det sträcker sig från landet Kongo och Bengofloden i n. till Lilla fiskviken, 15° s. br., i s. Landet tillhör Portugal sedan sin upptäckt, 1488, och utgöres af en låg och torr kuststräcka, som kring floderna är ytterst fruktbar, men osund för européer. Innanför kusterna ligger ett högre terrassland, som är väl vattnadt och sundt samt eger en yppig växtlighet. Ofvanför detta sträcker sig en öfver 3,000 fot hög platå, som österut sänker sig ned till den dal, genom hvilken Quango (Kongo) rinner åt n. Landets hufvudflod är Koanzo. - Så länge Brasilien tillhörde Portugal, var A. en vigtig besittning; slafvarna togos nämligen derifrån. Men genom Brasiliens förlust och slafhandelns förföljande har landets betydelse så sjunkit, att inkomsten från besittningen ej betäcker utgifterna för densamma. Portugal gör högst obetydligt för utvecklingen af landets naturliga rikedomar. A. delas i fyra regeringsområden: Ambriz, Angola, Benguela och Mossamedes. Generalguvernörens säte och landets mest betydande handelsplats är San Paolo de Loando, vid hafvet, 9° s. br.
Angora, turk. Engyrijeh, hufvudstad i turkiska ejaletet af samma namn, i det inre af Mindre Asien. Staden är illa byggd, men eger praktfulla lemningar af grekisk, romersk och byzantinsk arkitektur. Enligt olika uppgifter 20,000 till 50,000 innev. Angora är berömdt för sina getter, katter och kaniner. Dessa djurs hår och deraf förfärdigade väfnader utgöra dess förnämsta export. - A. är det forna Ancyra. Det förskönades och upphöjdes till hufvudstad i Galatia prima af kejsar Augustas. Af tacksamhet derför uppförde innevånarna åt honom ett härligt tempel, det s. k. Augusteum - af hvilket ruiner ännu finnas qvar -, på hvars vid ingången stående pelare fans inristad den af Augustus sjelf författade öfversigten öfver hans bedrifter. Af denna inskrift, Monumentum l. Marmor Ancyranum, hafva betydliga fragment blifvit funna och tolkade. Efter kristendomens införande var A. säte för en metropolitan, och två koncilier höllos der (315 och 358). Det införlifvades 1360 af Murad I med turkiska riket. I närheten af denna stad blef 1402 den turkiske sultanen Bajasid besegrad och tagen till fånga af tatarkanen Tamerlan.
Angora-get, Capra (Hircus) angorensis, zool., en varietet af get, först genom Belon (i midten af 1500-talet) bekant såsom inhemsk och hemtam på ett tämligen inskränkt område i Mindre Asien, kring staden Angora. I främsta rummet utmärker hon sig genom sitt silkesfina, 8-12 tum långa, glänsande hvita ullhår, som är kändt under namnet kamelott och hvars utförsel länge var förbjuden. Hennes zoologiska kännetecken äro: hängande öron och skrufformigt böjda horn, på hannen (bocken) störst och vanligen riktade rätt ut från hufvudet åt sidorna. I de bergstrakter, i hvilka hon lefver, är sommaren torr och varm, men den korta vintern är jämförelsevis kall, och endast under denna tid, då dessutom födan skulle tryta för henne i det fria, samlas hjordarna om nätterna i stall. Hon är således icke något ömtåligt djur. Det oaktadt misslyckades länge de ofta upprepade försöken att öfverflytta henne till Europa. Ett bland de första (måhända det allra första) af dessa gjordes år 1742 i Sverige, då J. Alströmer lät införa en bock och en get till Stockholm. Först på senare tider (1854) har man gjort nya försök i större skala, och i Frankrike synas de lofva den bästa framgång. Till följd deraf att man såg ullen på de införda djuren efter vissa år betydligt försämras, började man misströsta om rasens bibehållande: men en dylik försämring sker äfven i deras hemland, och vid sex års ålder lemnar angora-geten äfven der sämre ull, men hon eger värde genom sitt förträffliga kött. - Då Angora-getens hemland allt sedan den klassiska forntiden varit en bland de bäst kände delarne af jorden, men detta värderika djur ej finnes omnämndt, hvarken hos grekiska, latinska, persiska eller arabiska författare, är det mest antagligt, att Angora-rasen tillhörde turkarne och åtföljde dem från deras ursprungliga hemland i trakten af Altai-bergen, vid Sibiriens södra gräns. Äfven till sitt zoologiska ursprung synes Angora-geten skilja sig från den vanliga geten. Denna härstammar bevisligen från den s. k. bezoar-geten (Capra ægagrus), medan Angorageten, i synnerhet genom hornens form, närmast liknar en annan vild get-art, den s. k. skrufhorns-geten (Capra Falconeri), som lefver i Tibet. F. A. S.
Angora-kanin l. Silkeshare, zool., en i trakten af Angora inhemsk varietet af kanin, hvilken, liksom Angora-geten, utmärker sig genom en lång, silkesfin hårbeklädnad. Äfven Angora-kaninen är stundom till färgen silfverhvit. Hans hår, som dock är skört och lätt brytes, nyttjas till väfnader af fina vantar och strumpor. F. A. S.
Angora-katt, zool., en i nejden af Angora inhemsk, tämligen storväxt varietet af katt, utmärkt genom silkesfint, fingerlångt hår, tättsittande i synnerhet på halsen, ryggen och svansen. Till färgen kan han vara gul eller grå, men är vanligast rent hvit, med ljusblåa ögon. Sistnämnda färgvarietet är emellertid ömtålig för köld och till följd af sin maklighet föga duglig för rottfångst. F. A. S.
Angornu, folkrik stad i riket Bornu i Sudan vid Tsad-sjöns vestra strand. Liflig handel och mycket besökta marknader.
Angosciamente, angoscioso [sci = sj],Ital. (af anyoscia, ångest, Lat. angustiæ), musikt., med oroligt, upprördt föredrag.
Källa: Project Runeberg ·
