Sida 259
Al-Mamun
virke, passande till allehanda snickarearbeten. Med skäl kunde Linné kalla almen ett "ädelt träd" (arbor nobilis). Af hennes många varieteter torde pyramid-almen (var. Exoniensis) och häng-almen vara mest värda att nämna. -- I södra Sverige (i synnerhet på Öland) finnas ett par närstående vilda arter (U. campestris och U. effusa). S. A.
Skogsh. I skog förekommer almen, som kräfver bättre jordmån, än der vanligen finnes att tillgå, mera sällan, och är derför af ringa betydenhet med afseende å skogshushållningen, ehuru utmärkt hon är såsom prydnads- och parkträd, i hvilken egenskap hon kan utplanteras ännu såsom ett ganska försigkommet ungträd. Oftast, och då något större antal almar skall uppdragas, sker dock detta genom plantering af 3 till 4 fot höga telningar, hemtade från trädskola, dit de några år förut blifvit flyttade från plantsäng. Vid insamling af almfrö, för att utsås i plantskola, bör iakttagas, att fröen lätt förlora sin grobarhet, om de sammanhopas och derigenom taga till sig hetta, hvarför desamma, blott efter några dagars lufttorkning, utsås på frösängen och helt tunt öfversållas med mylla. C. A. T. B.
Paleont. Omkring 30 fossila arter finnas beskrifna, af hvilka de äldsta äro från eocena lager. Almen lefde under miocenperioden äfven på Spetsbergen. A. G. N.
Alma, spanskt och portugisiskt rymdmått. Se Almud.
Alma, liten flod på halfön Krim. Hon mynnar ut i Svarta hafvet ett par mil norr om Sevastopol. Är ryktbar genom fältslaget d. 20 Sept. 1854, i hvilket de förbundne fransmännen, engelsmännen och turkarne (tillsammans 62,000 man) under S:t Arnaud och Lord Raglan besegrade ryssarne (35,000 man) under Menschikov. Förlusterna uppgingo å de förbundnes sida till omkr. 3,400 man och å ryssarnes till omkr. 4,500, af hvilka 7--8 hundra fångar. G. U.
Alma, Lat. (fem. af adj. almus), den närande, vederqvickande, hulda. -- Alma mater ("den hulda modern") nyttjas ofta såsom hedersnamn för högskolor.
Almacks [ålmäcks], Eng., en sällskapslokal i Kings Street i London, benämnd efter dess förste egare, Almack. Sedan 1765 hållas der årligen subskriberade baler, äfvenledes kallade Almacks, under ledning af en damkomité ur Londons högste kretsar. Efter sin nuvarande egare kallas lokalen ofta Willis' rooms.
Almada, befäst stad i portugisiska provinsen Estremadura, vid floden Tejo, midt emot Lissabon, anlagd af engelska riddare. Dess läge vid foten af en med ett fäste krönt klippa beskrifves såsom ovanligt naturskönt. Vid A. besegrades den portugisiske inkräktaren dom Miguels anhängare af Villaflor d. 23 Juli 1833.
Almaden (Arab. almaden, "bergverket") med tillnamnet de Azogue ("af qvicksilfver"), bergstad i spanska prov. Ciudad-Real i Nya Kastilien, belägen mellan tvänne parallella bergskammar i Sierra Morena. Omkr. 7,500 innev. För sitt välstånd har A. att tacka sina verldsbekanta cinoberoch qvicksilfvergrufvor, kända redan i forntiden (romarnes Cisapona Cetabrix), och som under århundraden utgjort en af Spaniens förnämsta inkomstkällor. De tillhöra kronan, sysselsätta 3 till 4 tusen arbetare och ansågos som de rikaste i verlden, ända till dess (1848) de kaliforniska cinobergrufvorna upptäcktes. I Almadens granskap ligger det mindre qvicksilfververket Almadenejos. Båda verken tillsammans lemna årligen i medeltal 20,000 ctnr qvicksilfver, till ett värde af 3 till 4 millioner kr. Åren 1525--1645 arrenderades Almadens grufvor af augsburgaren Fugger och 1836--1863 af huset Rotschild.
Almagest, astron., arabisk benämning på ett stort astronomiskt arbete af den i 2:dra årh. lefvande greken Ptolemæus. Detta verk öfversattes först till arabiska och derifrån till latin, på hvilket senare språk det första gången trycktes 1515 i Venedig. Ända till 16:de årh. utgjorde det den enda läroboken i stjernkunskapen. R. N.
Almagro, gammal stad i spanska prov. Ciudad-Real i Nya Kastilien. Omkr. 10,000 innev. Spetstillverkning. Frukt- och vinodling, stora mulåsnemarknader.
Almagro, Diego d', spansk eröfrare. Han var ett hittebarn och fick sitt namn efter staden Almagro, i hvars granskap han blef funnen (1475). Man känner ingenting om hans lif till 1525, då han jämte Pizarro och Hernando de Luque från Panama inträngde i Peru för att eröfra detta land, hvilket äfven lyckades. Efter den peruanske herskaren Atahualpas död kom hela Peru under Spaniens välde, 1533. Pizarro blef vicekonung i detta land, och A. utnämndes af den spanske konungen till ståthållare öfver en söder om Pizarros område belägen landsträcka af 200 sjömils längd. Snart utbröt dock öppen fejd emellan A. och Pizarro, till följd af den senares ränker och afundsjuka. Denna strid blef likväl bilagd, och A. sökte derefter vidga sitt område genom Chiles eröfring, men måste 1536 afbryta sitt segerrika tåg i detta land och återvända till Peru, i anledning af ett derstädes utbrutet uppror. Efter hårda strider med peruanerna och Pizarros bröder blef A. slutligen (1538) af dessa senare slagen och tillfångatagen vid Salinas (nära Cuzco). Han fördes fängslad till Lima, der han stryptes s. å. -- Almagros son Diego d'A., f. omkr. 1520 af en amerikansk moder, samlade sin faders anhängare, mördade Pizarro (1541) och lät utropa sig till generalkapten i Peru. Pizarros anhängare samlade sig dock emot honom, och båda partierna lågo i öppen strid med hvarandra, till dess öfverdomaren Vaca de Castro kom från Spanien för att återställa ordningen. Diego d'A. blef då, 1542, besegrad, tillfångatagen vid Chupas och afrättad.
Almali, stad vid floden Myra i Mindre Asien, turkiska paschalikatet Adalja. Omkr. 25,000 innev. Det utgör medelpunkten för Lyciens handel, har liflig industri: stora garfverier, betydlig tillverkning af röd marokin o. s. v.
Al-Mamun, en af de ryktbaraste kaliferna af abbasidernas dynasti, föddes 786 och var son till Harun-er-rasjid. Med sin broder Al-Mamin hade han en fyraårig strid, som slöts med dennes död, hvarefter Al-Mamun slutligen blef
Källa: Project Runeberg ·
