Sida 607
Askersund
Stora Mellösa utgjorde ett särskildt härad. - 2) Socken i nämnda härad. Areal 17,334 hekt. (34,668 tnld). 953/16 ofin., 869/16 fm. mtl. 4,155 innev. (1874). Inom socknen ligger fideikommisset Bysta med Brefvens Jernbruk. Asker utgör ett regalt pastorat af 2:dra kl., Örebro kontrakt, Strengnäs stift.
Asker, Gustaf Ferdinand, landshöfding, föddes i Jönköping d. 18 Juni 1812. Sedan han redan vid 18 års ålder slutat sin juridiska kurs vid universitetet i Upsala, iriskrefs han i Dec. 1830 såsom auskultant i Göta hofrätt, 0 vi d hvilken han 1845 utnämndes till assessor. Aret förut antogs A. till notarie i bondeståndet. 1849 blef han sin faders efterträdare såsom borgmästare i Jönköping och valdes 1853 af denne stad till riksdagsman i borgareståndet, der han var fullmäktig äfven för Simrishamn. Vid denne riksdag insattes han i lagutskottet. Vid 1856-58 och 1859-60 års riksdagar, hvilka A. äfven bevistade, efter förnyade åter-val af Jönköping, ledde han såsom talman borgareståndets öfverläggningar och var under tiden emellan dessa riksdagar förordnad till ledamot i en komité, tillsatt för att afgifva betänkande angående förändrad organisation af rikets styrelseoch förvaltningsverk. I Mars 1861 utnämndes han till landshöfding i Gefleborgs län. Såsom representant för Gefle stad i riksdagens andra kammare har han sedermera bevistat alla riksdagarna från och med 1870 och derunder åren 1873-75 fört klubban såsom denne kammares talman. Vid 1876 års riksmöte undanbad han sig talmansförtroendet. Under sin riksdagstid har A. med lif och kraft deltagit i behandlingen af många frågor, bl. a. i j er n vägs striderna, i diskussionen om inskränkning i kommunalstämmas befogenhet att taxera kommunen för s. k. "gemensamma hushållsangelägenheter" m. m.
Asker (Asger) Ryg, dansk storman på 1100-talet, den yngste bland Skjalm Hvides fyra söner. Jämte sina bröder uppfostrades han tillsammans med Knut Lavard på faderns gård Fjenneslevlille (nära Sorö) och fick efter faderns död denne gård i arf. Han gifte sig med Inga, som anses hafva varit en dotterdotter till Knut den helige och fick med henne sönerna Esbern Snare och (1128) Absalon. Asker, som var en tapper krigare, fattades dock med åren af tidens religiösa anda och ingick med sin hustrus samtycke som munk i Sorö kloster, der han dog 1151. - En allmänt känd sägen berättar, att Asker, då han en gång drog i ledung till Sverige, bjöd sin hustru, som då var haf v ande, att fullända en af honom sjelf påbörjad kyrkobyggnad samt, om hon födde en son, sätta ett torn på densamma. Då Asker vände tillbaka, fick han se två torn på kyrkan; Inga hade nämligen födt tvillingsönerna Absalon och Esbern Snare. Fjenneslevlille kyrka finnes ännu qvar och är, att döma af byggnadsstilen, uppförd under förra hälften af 1100-talet. Under medeltiden egde hon, liksom flere andra danska kyrkor, två torn, hvilka 1561 sammanbyggdes, men återställdes i sitt förra skick vid den omfattande restauration, som kyr-
kan undergick 1872-73. Då påträffades inne i kyrkan märkliga väggmålningar, bland hvilka en föreställde en man och en qvinna i 1100-talets drägt, den förre bärande en kyrkomodell med två torn. Utan tvifvel framställa dessa bilder Asker Eyg och Inga såsom kyrkans grundläggare. Dock, enligt hvad konsthistoriska undersökningar gifvit vid handen, torde kyrkan visserligen blifvit påbörjad af Asker, men de två tornen uppförda först efter hans död af hans efterlefvande hustru. Sägnen om anledningen till tvillingtornens uppförande förekommer i skrift första gången 1575 hos Vedel i dennes öfversättning af Saxo; den är en af medeltidens vanliga romantiska sägner utan historisk grund. En obestyrkt uppgift är äfven, att Esbern Snare och Absalon varit tvillingar; deras samtida Saxo berättar, att den förre varit den äldre brodern. R. T.
Askersund, stad i Örebro län, Sundbo härad, vackert belägen vid Vätterns nordligaste vik, Alsen, och det lilla vattendrag, som dit af-bördar sjön Vikens vatten. Det anlades 1640, var först en köping under Vadstena och fick 1643 sina stadsprivilegier. Askersunds egor omfatta 1,024 hekt. (2,048 tnld), af hvilka dock 45 äro sjö och 4,5 utgöras af små holmar; sjelfva stadsplanen upptager allenast 24 hekt. Staden är i allmänhet välbyggd. Folkmängden uppgick vid 1875 års slut till 1,549, oberäknadt ett mindre antal (24) stadsboar - sjelfva kyrkoherdeboställets befolkning - som på grund af bostadens läge i kameralt och judicielt hänseende höra till Sundbo härad. - A. eger ett treklas-sigt elementarläroverk, sparbank (sedan 1840) samt afdelningskontor af Örebro och Vadstena-bankerna. Handeln består hufvudsakligen i afsättning af smidesalster (spik, nubb, liar m. ni.) från den i n. ö. liggande socknen Lerbäck. Hamnen är god, 11-15 f. djup, vid lastbryggan 10 f. I staden hemmahörde 1870 två ångbåtar af tillsammans 44 läster och 60 hästkrafter. Angbåtsförbindelse underhålles med Stockholm, Göteborg och städerna vid Vättern. - Vid pass 2 mil norrut ligger Vretstorps station på Vestra stambanan; till Hyttans station på Hallsberg-Motala-Mjölby-jernvägen är af-ståndet endast l mil. - 1870 var taxeringsvärdet 1,060,435 kr., deraf 360,090 för jord. A. bildar för sig ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Kumla kontrakt, Strengnäs stift. - I granskapet märkas: godset Stjernsund, */2 m^ söderut, och Ammebcrgs zinkverk, l*/2 mil österut.
Askersunds landsförsamling i Sundbo härad af Vester-Nerikes domsaga utgör ett pa-tronelt pastorat af 2:dra kl., Kumla kontrakt. Strengnäs stift. (Om patronatsrätten, som hittills utöfvats af Stjernsunds egare, har uppstått en ännu oafgjord tvist.) Ytvidden, oberäknadt församlingens andel i Vättern och Alsen, är 26,666 hekt. (53,332 tnld), hvaraf 472 öar och 239,5 sjö. 73,16 mtl. 3,602 innev. (1874).
Kyrkan, uppförd på bekostnad af Stjernsunds grundläggare, Johan Gabr. Oxenstjerna, är vackert belägen helt nära staden och har ett af Erik Dahlberg bygdt grafkor för slägten Oxen-
Källa: Project Runeberg ·
