Sida 67
Adansonia
nödvändigheten af tillvaron af en planet -- Neptunus, hvilken upptäcktes 1846 -- på större afstånd från solen än Uranus. O. B.
Adams bok -- hvars egentliga mandäiska titel är sidra rabba, den stora boken -- är en benämning på den vigtigaste heliga urkunden hos mandäerna, hvilka äfven kallas sabier och, mindre riktigt, Johanneskristne. Utgafs första gången af M. Norberg, under titel Codex Nazaræus, liber Adami appellatus (I--III, Lund 1815--16), i syrisk omskrift och för öfrigt tämligen bristfälligt, derefter i en förträfflig upplaga, Sidra rabba, af Petermann (Leipzig 1867).
Adamsbron, en rad af sandbankar, som sammanbinda Ceylon och Vestra indiska halfön, och hvilka endast under flodtiden stå under vatten.
Adams Pik, högsta berget på ön Ceylon, 7,420 fot öfver hafvet. På toppen synes en 5 fot lång fördjupning, som liknar spåret af en menniskofot och enligt en kristen legend härleder sig från den hel. Thomas, enligt buddhisterna från Buddha och enligt muhammedanerna från Adam, som efter deras tro befann sig på detta berg, när han sista gången skådade paradiset. Besökes årligen af tusentals pilgrimer.
Adamsäpple. 1) Bot., paradisäpple, frukten af en Citrus- (citron-)afart. Den är äggrund eller päronformig, med stor trubbig nafvel i spetsen, gul eller grön, med många oregelbundna inbitningar i det tjocka skalet. Dess hemorter äro Montenegro, Calabrien, Sicilien och Korfu. Enligt en judisk tradition var det af denna frukt Adam åt i paradiset. Vid löfhyddohögtiden användes den derför till utsmyckning af löfhyddorna eller måltidsborden såsom en erinran om menniskoslägtets första hemort. -- Då dessa frukter utsändas i handeln, förser den på skördeorten bosatte öfverrabbinen hvarje kista med ett certifikat, som intygar deras äkthet. A-n.
2) Anat. En gammal mycket vanlig folkbenämning på den hos män, synnerligen om de hafva lång och mager hals, på öfre delen af halsens framsida mer eller mindre framstående hårda knöl, hvilken bildas af luftstruphufvudets sköldbrosk. Hos barn och ungdom är detta brosk mera afrundadt och förblifver merendels så hos qvinnor hela lifvet igenom, men ändrar hos män form och storlek vid mandomstiden (målbrottet), så att den i fråga varande knölen uppstår. -- Benämningen har kommit från den föreställningen, att Adam, då han åt af den förbjudna frukten, vid Herrens tillrop: "Hvar äst du?" blef så förskräckt, att äpplebiten fastnade i strupen, och att männen sedan i den af honom ärfda knölen bära ett minne af syndafallet. G. v. D.
Adamus Bremensis. Se Adam af Bremen.
Adana, gammal stad i Mindre Asien, paschalikatet Adana, vid floden Sihan. 35,000 innev. A. var på Pompeji tid ett tillhåll för sjöröfvare, idkade redan då liflig handel och täflade i storhet och makt med det närliggande Tarsus. Den nuvarande staden är väl byggd och har ännu i behåll åtskilliga lemningar af romersk byggnadskonst.
Adanson [adangsong], Michel, fransk botanist, född 1727 i Aix. Han uppfostrades först för det andliga ståndet, men egnade sig snart åt naturvetenskapliga studier och företog vid 21 års ålder en resa till Senegambien. Trots det osunda klimatet qvarstannade han der flere år och hopbragte både från växt- och djurriket stora samlingar, med hvilka han återvände till sitt fädernesland. Straxt efter sin återkomst förelade han 1755 det franska Ostindiska kompaniet en plan att på Afrikas kust upprätta en koloni utan att dervid använda negrer såsom arbetare. Då engelsmännen 1760 besatte Senegal, gjorde de honom glänsande anbud för att få veta detaljerna af denna plan, hvilka han dock patriotiskt afslog. 1757 utgaf han Histoire naturelle du Sénégal. Hans botaniska arbeten syftade att åvägabringa en reform åtminstone i den systematiska botaniken och utgjorde en opposition mot det då allherskande Linnéanska sexualsystemet. För detta ändamål utgaf han Familles des plantes (Paris 1763, 2 Band), som innehåller många snillrika, först i senare tider mera erkända, antydningar om växtgruppernas slägtskap och ordnande. Han ämnade äfven utgifva en fullständig encyklopedi, anlagd efter en storartad plan, och hoppades för detta arbete vinna Ludvig XV:s och Franska akademiens stöd. Han erhöll dock endast obetydligt bistånd, men förblef icke dess mindre sin plan trogen och uttömde alla egna tillgångar på dess förverkligande. Under franska revolutionen råkade han i stort betryck. Kallad till ledamot af l'Institut National, sade han sig icke kunna emottaga denna inbjudning af brist på ett par skor. Han fick sedan en liten pension och dog 1806, efter att i sista ögonblicket hafva arbetat på ett företag, vida öfverstigande en enskild mans krafter. Af hans efterlemnade skrifter hafva flere på senare tid å nyo utgifvits.
Adansonia, växtslägte af nat. fam. Bombaceæ, [rättelse nf:ar0405] Monadelphia Polygandria L., uppkalladt efter [rättelse nf:aa0005] botanisten Adanson. Den märkligaste arten är A. digitata L., Baobab, apebrödsträdet, Senegals kalebassträd. Detta upptäcktes af portugiserna i trakten af Cap Verde, som säges hafva fått sitt namn af dess rika grönska. Af alla kända träd har detta den största tjockleken, och det uppnår en höjd af 60 till 80 fot. Hufvudstammen är omkring 15 fot hög och 20 till 30 fot i diameter, med 60 till 70 fot långa grenar, som utbreda sig åt alla sidor och af sin egen tyngd sänka sig mot marken, så att ofta ett enda dylikt träd på afstånd ser ut som en liten lund. Det hela bildar en ofantlig massa med handformigt delade blad, bland hvilka de stora fembladiga, malvalika blomkronorna nedhänga i tallös mängd. Ståndarne äro ända till 700 och märkena 10--14. Frukten, som innehåller omkring 150 tämligen stora frön, är gurkartad, grönaktig och hängande på långa skaft, hvilket förlänar det under den största delen af året bladlösa trädet ett egendomligt utseende. Den väldiga stammen har en synnerligen lös ved; man har kallat den en trädlök. Enskilda träd
Källa: Project Runeberg ·
