Sida 696
Axinit
1375
Axenberg-Axinit
1376
I sitt första gifte liade Axel Pedersson sex vuxna barn, en dotter och fem söner, af hvilka fyra öfvrerlefde fadern. - 1) Peder, den äldste af dessa, var domprost i Lund och valdes 1460 ' till biskop i Odense, men fick icke valet stadfäst af påfven. Han dog 1463. - 2) Olof till Yallöf (Själland), danskt riksråd, länsherre på Aleholm (Låland) 1440-49 och sedan till sin död, 1464, på Visborg (Gotland), hvilket senare han fick 1449, då Erik af Pommern öfverlemnade det till konung Kristian. - 3) Åke till Hjuleberg (Halland) var höfvidsman på Falkenbergs slott under Engelbrekts uppresning och sedermera faderns efterträdare såsom länsherre på Varberg. Invecklad i sin bror Ivars strid med konung Kristian, miste han 1469 länet, men återfick det 1473 och bibehöll det sedan till sin död, 1477. - 4) Kettil till Orderup (Själland), riddare, dog före 1466. - I sitt andra gifte hade Axel Pedersson fem söner. 5) Erik till Lagnö (Södermanland) kom såsom ung öfver till Sverige, blef 1448 svenskt riksråd, var 1451-1466 höfvidsman på Nyköpings slott och 1457-1481 på Visborg. Två gånger var han riksföreståndare i Sverige: från d. 21 Mars till d. 23 Juni 1457 och från Okt. 1466 till Nov. 1467. Han dog på Visborg 1481. - 6) Ivar till Härlöf eller Lillö (båda i Skåne) var danskt riksråd från 1451, fick efter brodern Filips död, 1464, Visborg såsom län och styrde Gotland såsom sjelf ständig furste till 1487, då han afstod ön till konung Hans. Han afled s. å. på sin gård Lillö. - 7) Filip till Sandholt (Fyen), danskt riksråd, erhöll Visborg 1464 efter brodern Olof, meon dog redan samma år.
- 8) Laurens till Arsta (Södertörn) hade först en förläning på Själland, men flyttade öfver till Sverige, blef 1468 höfvidsman på Kaseborg och bibehöll det till sin död, 1483.
- 9) Anders dog foro 1466 och var då, efter hvad det synes, tämligen ung.
Erik var den af bröderna, som först bosatte sig i Sverige. Han vann här så stort inflytande, att han 1457 utsågs till riksföreståndare. Det var dock egentligen först med år 1464, som Axelssönerna framträdde i vår historia. Olof och Filip dogo detta år, och kon. Kristian indrog den senares län i Danmark. De qvarlef-vande bröderna, som fruktade ytterligare intrång från Kristians sida, beslöto då att närma sig de svenske stormännen och knöto med dem intima slägtförbindelser. Erik gifte sig med en dotter till Gustaf Algotsson Sture och Ivar med Karl Knutssons dotter Magdalena. En dotter i sitt förra gifte gaf Ivar åt Arvid Trolle. Sedan det tredubbla bröllopet firats i Nyköping (Sept. 1466) utsago herrarna Erik till svensk riksföreståndare och tvungo derefter ärkebiskop Jöns Bengtsson att 0 nedlägga sin myndighet. Kort derefter blef Åkes dotter Ingeborg gift med Sten Sture d. ä. Erik, hvilken sökte hålla en medelväg under den förbittrade strid, som 1467 rasade mellan partierna, fann likväl intet förtroende hos allmogen, och i Nov. 1467 måste han öfverlemna sin makt åt konung Karl. Ivar, som stått på Kristians sida, hade vid samma tid öfvergått till dennes fiender och t. o. m.
öppet förklarat honom krig. Han blef 1468 af svenska rådet utsedd till riksföreståndare, för den händelsen att konung Karl dog; men han afstod frivilligt från sina anspråk till förmån för Sten Sture, hvilken han tillsammans med Erik kraftigt understödde. Axelssönernas öppna strid med Kristian fortfor ganska länge, oaktadt upprepade fredsmäklingsförsök, tills Ivar 1476 erkände sig vara dansk vasall för Gotland. Han fortfor emellertid att vara svenskt riksråd, och efter brodern Eriks död, 1481, uppstod en långvarig tvist mellan Sten Sture och Ivar, som genom broderns egenmäktiga förordnande kommit i besittning af dennes finska län. Först då Ivar, den siste qvarlefvande af bröderna. 1487 afled, blef det slut med Axelssönernas inflytande i Sverige. Deras ätt, som på 1500-talet började kallas Tott (Thott), fortlefde längst med Åkes söner och manlige ättlingar, men är nu utdöd. Se vidare Thott och Tott. R. T.
Axenberg, ett berg i Schweiz, vid sydöstra stranden al" Vienvaldstättersjön. Öfver A. är anlagd en präktig militärväg. Nedanför denne, vid sjöstranden, ligger Tells kapell, på den plats, der den mytiske hjelten enligt sagan räddade sig genom ett spräng ur Gesslers båt.
Axet, astron., en stjernbild. Se Spica.
Axevall, svenskt medeltidsfäste, beläget på en udde i Husesjön vid nuv. gården Husgärdet, ö. om Axevalla hed, Skaraborgs län, Valle härad, Skärfs socken, midt emellan städerna Skara och Sköfde. Det omtalas första gången under Magnus Ladulås, som der 1278 vid ett gästabud förklarades som fånge af sin värd, Peter Porse. I början af 1300-talet ombyggdes slottet och kallades sedan en tid Nyhuset. 1367 koin det i konung Albrekts händer; vid dennes fall intogs det för drottning Margaretas räkning och innehades sedan af danska fogdar. Engelbrekt sökte 1434 förgäfves intaga det, och en ny belägring våren 1436 afbröts af de återupptagna fredsunderhandlingarna. P\)gden öfverlemnade dock kort derefter frivilligt slottet till svenskarna. Under striderna mellan konungarna Karl och Kristian angreps det 1469 af en stor bondehär, som var förbittrad öfver de utpressningar slottsfogden tillåtit sig mot länets allmoge. Det intogs och nedbrändes d. 30 Juni s. å. Sedan dess har det aldrig blifvit återuppfördt. Spår af detsamma äro nu knappast synliga ofvan jord.
Axevalla hed, belägen vester om Axevall, är en bland de rymligaste exercisplatser i Sverige och begagnas för närvarande såsom sådan af Lif regementets husarkår samt Vestgöta och Skaraborgs regementen. Heden är utbruten ur kronoparken Vallen. Början med hennes planerande till exercisplats gjordes 1803. w. G. B.
Axiäl, fys. Se Diamagnetism.
Axiäl-turbin, mek., kallar man en turbin, vid hvilken vattnet strömmar genom löphjulet i en med dettas axel ungefärligen parallel riktning. Se Turbin. 0. K. D.
AxinTt (af Grek. axirie, bila), miner., ett sällsynt, vanligen brunt, i vackra kristaller förekommande mineral, bestående af kiselsyrade och borsyrade salter af kalcium, aluminium och
Källa: Project Runeberg ·
