Sida 145
Agrate
statyen af Nemesis i Rhamnus, hvilken han berättas hafva huggit ur ett marmorblock, som perserna skulle hafva medfört till Marathon för att af detsamma resa ett monument till förhärligande af sin väntade seger. Angående en annan berättelse om tillkomsten af denna Nemesis se under Alcamenes.
Agosta, starkt befäst hamnstad på en utskjutande liten halfö vid Siciliens östra kust, prov. Siracusa. 11,897 innev. (1871). Handel med vin, sardeller och hafssalt. A. förstördes nästan fullständigt genom en jordbäfning 1693. Är dessutom namnkunnigt genom åtskilliga sjöslag, som der utanför egt rum, t. ex. det emellan franska flottan och den spansk-holländska d. 22 April 1676, i hvilket den holländske amiralen de Ruyter dödligt sårades.
Agostino da Siena och Angelo [a'ndjelo] da Siena, tvänne konstnärer i Siena, utgångna ur Giov. Pisanos skola och verksamma under 1300-talets förra hälft. -- Den 1327 aflidne biskopen Guido Tarlatis ståtliga, nu mera något förfallna, grafvård i ett af Arezzo-domens kapell har en inskrift, som säger, att vården förfärdigades 1330 af Agustinus de Senis och Angelus de Senis. Hvilka af Sienas konstnärer med namnet Agostino och Angelo dessa båda varit, kan icke nu med full visshet afgöras. Vasari uppgifver dem oriktigt såsom bröder, liksom hvad han i öfrigt berättar om dem och deras arbeten till största delen är felaktigt eller obestyrkt. Efter all sannolikhet var den här åsyftade Agustinus en Agostino di Giovanni, arkitekt och bildhuggare i Siena, som dog 1350, och troligen var hans medarbetare Angelo di Ventura, en byggmästare, hvars namn ofta förekommer i den tidens byggnadsräkningar i Siena.
Agostino di Giovanni [djova'nni], italiensk bildhuggare. Se Agostino da Siena.
Agostino Veneziano, italiensk kopparstickare. Se Musi.
d'Agoult [dagou], Marie Catherine Sophie, grefvinna, född de Flavigny, fransk författarinna, bekant under pseudonymen Daniel Stern, föddes 1805 i Frankfurt a. M., dit hennes fader emigrerat från Frankrike. Hennes första arbeten, de täcka novellerna Hervé, Julien, Valentia och romanen Nélida -- af författarinnans beundrare ställd i jämnbredd med George Sands arbeten -- utkommo 1841--45 i tidningen La Presse och väckte mycket uppseende. Senare offentliggjorde hon sina iakttagelser öfver Tyskland i tidskrifterna Revue des deux mondes och Revue indépendante. I sina politiska arbeten: Lettres républicaines (1848) och Histoire de la Revolution de 1848 (1851--53) visar hon sig lika öfverdrifven i sitt fördömande af Ludvig Filips styrelse, som i sitt beröm öfver revolutionen och dess män. Det bästa af hennes arbeten anses vara hennes Esquisses morales et politiques (l849}, i hvilka hon på ett sätt, som påminner om Larochefoucauld's "Maximes", belyser det menskliga lifvets konflikter. Bland hennes öfriga arbeten må nämnas Trois journées de la vie de Marie Stuart(1856}, Florence et Turin (konsthist. och polit. studier, 1862), Dante et Goethe (1866).
Agra. 1) Provins (Division) i engelska Ostindien, Nordvestprovinserna. 439 qv.-mil; 5,038,136 innev. (1872).
2) Distrikt i provinsen af samma namn; 1,094,184 innev. (1872).
3) Stad i distriktet af samma namn (muhammedanernas Akbarabad), hufvudstad i eng. Nordvestprovinserna, på Djumnas högra strand. 632 fot öfver hafvet. 149,008 innev. (1872). Säte för provinsernas engelske guvernör. Betydlig tillverkning af silkes- och bomullsvaror samt liflig handel, i synnerhet med socker, indigo, silke, salt och bomull, som dels på Djumna, dels på jernväg nedföras till de lägre liggande provinserna. För handelsförbindelserna mellan Persien och Indien är Agras läge synnerligen gynsamt. Ehuru klimatet under regntiden (April och Maj) icke är särdeles farligt för européerna, flytta de dock hälst under denna tid till högre, i bergstrakterna liggande orter. -- Det nuvarande Agra är endast en skugga af det forna, som var Indiens mäktigaste och hinduernas heligaste stad. I slutet af 16:de årh. gjordes det af Akbar till de moguliske herskarnes säte, men aftog i makt, sedan Aurengseb gjort Delhi till sin och sina efterträdares hufvudstad. 1784 intogs A. af maharatterna och föll 1803 i engelsmännens händer. -- Bland minnesmärkena från Agras storhetstid qvarstå ännu en massa praktbyggnader, af hvilka de fleste äro ruiner. Några af dessa arkitektoniska mästerverk äro dock ännu oskadade, bland dem den s. k. "Perlmoskéen" samt en mausolé, Tadsch Mahal, som sjah Djihan (Jehan) 1630 lät uppföra till sin aflidna älsklingsgemåls minne och hvilken lär hafva sysselsatt 20,000 arbetare under 22 års tid. Denna byggnad underhålles omsorgsfullt af den engelska regeringen.
Agraff (Fr. agrafe, af Fornt. krapfo, krampa), spänne, häkta, ett slags fruntimmersprydnad; krok, hvarmed något, t. ex. gardiner, plymer o. d., sammanhålles. -- Byggnk., ett slags jernkrampa att sammanhålla stenar; prydnad i spetsen af en båge eller en fönsterram.
Agrafi (af Grek. nekande a och grafein, skrifva), oförmåga att skrifva. Se Afasi.
Agram (på Ung. Zagrab, Kroat. Zagor). 1) Komitat i konungariket Kroatien. 83 qv.-mil med 245,937 innev. (1869). -- 2) Hufvudstad i förutnämnda komitat, nära Sau. 19,857 innev. (1869). Märkvärdig gammal domkyrka. Liflig handel med vin och spanmål.
Agrariska lagar (Lat. leges agrariæ) kallades hos romarne de lagar, hvilka hade till syfte att åstadkomma en jämnare fördelning af den statsjord, som var bestämd att blifva borgarenas egendom. Se Åkerlagar.
Agrate, Marco, italiensk bildhuggare, hvilken under 1500-talets senare hälft, då förfallets tid inträder, arbetade i Milano, hvars domkyrka ännu eger hans marmorstaty af den hel. Bartholomæus. Genom att följa legenden om denne apostels martyrdöd förirrade sig konstnären derhän, att han framställde martyren fullständigt flådd, med den afdragna huden lagd öfver skuldrorna. Det med otrolig omsorg utförda och om grundliga anatomiska studier vittnande
Källa: Project Runeberg ·
