Antiphon. 1) Grekisk talare, f. i Rhamnus i Attika omkr. 480 f. Kr., tog verksam del i sin tids politiska lif, äfven såsom anförare för truppafdelningar under Peloponnesiska kriget. Han arbetade ifrigt på demokratiens störtande och tillsättandet af "de fyra hundrades råd". När detta blifvit upplöst, anklagades han för högförräderi och afrättades, 411. A. anses såsom mästare i den äldre, stränga vältalighetsstilen och såsom den egentlige grundläggaren af den skolmässiga attiska talarekonsten. Han höll i Athen en talareskola, i hvilken bland andra historieskrifvaren Thucydides var hans lärjunge. Äfven skref han för betalning en mängd rättegångstal. Sjelf uppträdde han blott en enda gång offentligen såsom talare, och då till sitt eget försvar mot den ofvannämnda anklagelsen. Af de 60 tal, som tilläggas honom, finnas 17 i behåll. A. skall äfven hafva författat ett arbete om talarekonstens teori.
2) Grekisk sorgespelsförfattare, som lefde vid Dionysii den äldres hof i Syrakusa. Han ådrog sig tyrannens onåd genom sitt oförbehållsamma klander af dennes tragedier och blef till följd deraf afrättad. Bland hans sorgespel äro endast två, Andromache och Meleager, till namnet bekanta. A. M. A.