Apostlabröder

Apostlabröder, Apostelorden eller Apostolikernas sekt kallas ett i senare hälften af 13:de årh. i Italien framträdande parti, som i svärmisk-apokalyptisk anda uppträdde mot den bestående ordningen i kyrka och stat. Partiets hufvudman var Gerhard Segarelli, handtverkare från Parma. Sedan man nekat honom inträde i Fransiskanorden, uppträdde han på egen hand som botpredikant och stiftade omkr. 1260 en förening af s. k. apostlabröder, hvilka till en början icke hade någon annan uppgift än att så mycket som möjligt lefva i apostolisk fattigdom och verldsförsakelse. Kyrkans dogmer lemnades till en början oantastade; men sedan påfven slungat bannstrålen emot dem, trädde de snart i kamp mot hela den bestående kyrkan. Segarellis död på bålet (1300) gjorde dem endast ännu hänsynslösare. Deras nye ledare, Dolcino, en vild fanatiker, utgaf sig för profet och förklarade allt yttre kyrkoväsende hemfallet åt undergång. Äfven äktenskapet borde upphäfvas och ersättas af en fri andlig förbindelse mellan bägge könen. Dolcino lyckades på kort tid vinna allt flere anhängare, hvilka med vapen i hand försvarade sig mot den korshär, som uppbådades mot dem. Slutligen dukade de likväl under för öfvermakten. och Dolcino sjelf fick dela sin företrädares öde, i det äfven han måste bestiga bålet, 1307. Sekten fortfor icke dess mindre att ega bestånd ända till mot slutet af det 14:de årh. J. H. B.