Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Armé

Ämne: Arméorganisation, grader och trupper · Krigsväsende och armé

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 1079 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Armé, krigsv., kallas dels hvarje stats krigsmakt till lands, både på freds- och krigsfot, dels större underafdelningar af ett lands på krigsfot försatta stridskrafter, hvilka underafdelningar, ehuru ofta nog verkande mot ett gemensamt mål, likväl operera med en större eller mindre grad af sjelf ständighet. Dylika underordnade arméer benämnas ofta med nummer eller efter de land och provinser, der de operera, eller ock efter de fyra väderstrecken, t. ex. 1:sta armén, Schlesiska armén, Nordarmén. I ändamål att för den högste befälhafvaren underlätta ledningen af en armé indelas den i underafdelningar, bestående af alla vapenslag och således satta i stånd till sjelfständigt uppträdande. Sådana underafdelningar af arméer kallas, allt efter deras styrka och inbördes förhållande, arméfördelningar (-divisioner) eller armékårer. Arméfördelningen är den minsta vanligen förekommande sjelfständiga - d. v. s. af alla vapenslag sammansatta - truppenheten inom armén och består af 2-4 infanteribrigader, 4-8 sqvadroner, 3-8 batterier jämte parker och tross, tillsammans 10,000-20,000 man. I arméer af 100,000 man, och derunder, äro arméfördelningarna vanligen arméns närmaste underafdelningar. Större arméers närmaste underafdelning är deremot armékåren, hvilken i sin ordning består af 2-4 fördelningar, ett särskildt reserv- (kår-) artilleri af 6-8 batterier, stundom ett särskildt reservkavalleri samt parker och tross; styrkan vexlar mellan 25,000 och 40,000 man. G. U.