*Artilleri betecknar ej endast pjeserna med till deras användning behöflig materiel, såsom lavetter, fordon, utredning och ammunition, och de till skötandet afsedda trupperna, utan äfven den vetenskap, som omfattar skjutningens teori och praktik. På grund af pjesernas användning och uppställning skiljer man på bergs-, fält-, belägrings-, fästnings-, kust- och fartygsartilleri. — Numera göras artilleripjeserna af stål. Alla lands artillerister äro numera ense om bakladdnings-pjesers öfverlägsenhet öfver framladdningspjeser. Sträfvandet efter en enhetspjes för fältartilleriet synes ej så snart kunna realiseras. I Sverige har man 7 och 8 cm. kanoner; i flere land synes man önska äfven en kastpjes, haubits eller mörsare af 10 eller 12 cm. kaliber, för att i fältkriget mot betäckta mål kunna få bättre verkan med granatkartescheld. Pjeser finnas numera, hvilkas skottvidd är 10 till 15 km., men de afstånd, på hvilka artilleristriden i allmänhet kommer att utkämpas, anser man vara 2 till 3 km.
Organisation. Sverige. Enligt 1872 års organisation, som genomfördes under åren 1873–75, utgjordes artilleriet af Svea, Göta och Vendes regementen om 10 batterier, af hvilka 2 voro fot- (vid Svea) och 6 ridande (vid Vendes), alla de öfriga åkande. Härtill kommo ytterligare 3 fästningskompanier vid Svea regemente, afsedda för Vaxholm, och 3 dylika vid Göta regemente, afsedda ett för Karlsten och 2 för Karlsborg, samt 1 batteri (3 i krig) vid Gotlands nationalbeväring. Af Vaxholms och Karlstens-kompanierna bildades 1888 Vaxholms artillerikår, och Gotlands-kompaniet hade redan 1886 utvecklats till Gotlands artillerikår med 2 batterier och 1 fästningskompani (1 batteri, då beväringen icke är inne). Genom 1892 års urtima riksdags beslut antogs en ny organisation af artilleriet, hvilken skall vara fullständigt genomförd år 1897, och enligt hvilken detta vapenslag skall utgöras af 6 regementen (Första och Andra Svea, Första och Andra Göta, Vendes och Norrlands), hvartdera om 6 åkande batterier utom Vendes, som derjämte har 2 ridande, vidare Gotlands artillerikår (liksom förut), Vaxholms artillerikår (liksom förut) och Karlsborgs artillerikår, med 2 kompanier. (Se vidare Sverige, Försvarsväsende, och de olika regementena.) Till flottan hör den under uppsättning varande Karlskrona artillerikår (se d. o. Suppl.).
Danmark. Genom 1880 års härordning organiserades fältartilleriet på 2 regementen, hvartdera på 6 liniebatterier om 6 kanoner samt kadrer till 2 landtvärnsbatterier, och fästningsartilleriet på 2 bataljoner med 4 liniekompanier samt kadrer till 3 landtvärnskompanier. Dessutom tillkommo tekniska afdelningar. Vid mobilisering tillkomma för fältartilleriet 1 batteri Bornholms »væbning» och 2 depoter samt vid fästningsartilleriet 2 kompanier Köpenhamns och 1 kompani Bornholms »væbning» äfvensom 2 depoter. Fältartilleriet är utrustadt med 8 och 9 cm. Kruppska bakladdningspjeser. Genom 1893 års härordningsförslag, som åter framlades för 1893–94 års riksdag, ökades fästningsartilleriet till 12 linie- och 8 landtvärns- l. förstärkningskompanier, förenade i 3 linie- och 2 förstärkningsbataljoner.
Norge. Genom 1876 och 1885 års lagar och härordningen af 1887 har den förutvarande allmänna värnpligten ännu strängare genomförts. Fältartilleriet består af 3 kårer, förlagda i Kristiania, Fredriksstad och Trondhjem. Hvarje kår skall uppsätta 1 linie-, 1 landtvärns- och 1 landstormsbataljon, hvar bataljon på 3 batterier, om 6 kanoner och 1 parkkompani. Fästnings- och bergs-artilleriet består af 1 kår på 1 linie-, 1 landtvärns- och 1 landstormsbätaljon. Hvarje bataljon uppsätter 2 fästningskompanier och 2 bergsbatterier, de senare på hvardera 6 kanoner. Dertill kommer det tekniska artilleriet. H. W. W. C. O. N.